Den goda viljans feminism

En kritisk analys av ett paradigm

Abstract

Var finns den akademiska debatten idag inom genusvetenskap och genusforskning? Med få svenska tidskrifter – bundna till att i första hand publicera forskningsresultat och temanummer – är utrymmet för diskussion litet och det utrymme som ges är oftast tillfälligt. Den dialog med mest kontinuitet inom svensk feminism under 2000-talet får nog sägas vara den om intersektionalitet (de los Reyes, Molina och Mulinari 2003; Lykke 2003; Carbin och Tornhill 2004). Sedan dess har den akademiska debatten mellan svenska genusforskare varit närmast obefintlig. Vi möts ibland i media i allmänt hållna uttalanden, men fördjupningar och intellektuella diskussioner är överlag svårfunna. I den här artikeln vill jag förstå hur och varför vi har hamnat där. Jag vill också bidra till vad jag hoppas kan bli just ett kontinuerligt samtal för att bryta det paradigm vi numera alla ingår i och som jag här kommer att försöka identifiera. Jag tror nämligen inte att bristen på utrymme är det enda svaret på frågan varför diskussionerna lyser med sin frånvaro.