Hur blev du professor? Karriärvägar och hinder för kvinnor i olika generationer

Författare

  • Kerstin Isaksson Mälardalens universitet

DOI:

https://doi.org/10.55870/tgv.v46i1-2.30181

Nyckelord:

karriärvägar, livsloppsperspektiv, akademin, jämställdhet, diskriminering

Abstract

Despite decades of policy efforts working for gender equality in universities, development has been slow. Research since many decades has increased our knowledge about gendered processes in academic organizations that seem to produce and reproduce inequality. Still, questions remain about women’s career trajectories in academic institutions in a life-span perspective. The general aim
of this study was to increase the knowledge about career trajectories in universities among women of different generations, including both obstacles and facilitating conditions. Furthermore, the aim was
to increase the understanding of interactions between gender, ethnicity and class background in career processes.
The study was based on ten interviews with women born between 1930 and 1960, being, or having been professors in different areas of social sciences. Based on a life-span analysis and interview data,
results revealed three patterns of career development. In the first pattern, the oldest interviewees were forced to take an early break in their career for family reasons and resume their careers later. The
second pattern consisted of younger women with a relatively straight career without any longer breaks. Problems with childcare could be solved, often with public day care centres. Furthermore,
both formal and informal career support was stronger in the 1980s, from the organisations and in private life. The third pattern revealed problems and delays in careers due to difficulties with research
grants and support for research. Hidden discrimination was reported by women in all generations. Women with an immigration background appeared to have met additional discrimination. 

Nedladdningar

Nedladdningsdata är inte tillgängliga än.

Referenser

Acker, Joan (1990) Hierarchies, jobs, bodies: a theory of gendered organizations. Gender & Society 4(2): 139-158. https://www.jstor.org/stable/189609

Acker, Joan (2006) Inequality regimes. Gender, class, and race in organizations. Gender & Society 20(4): 441-464. https://doi.org/10.1177/0891243206289499

Acker, Joan (2012) Gendered organizations and intersectionality: problems and possibilities. Equality, Diversity and Inclusion. An international Journal 31(3): 214-224. https://doi.org/10.1108/02610151211209072

Alnebratt, Kerstin och Jordansson, Birgitta (2011) Jämställdhet, meritokrati och kvalitet - ett triangeldrama i den akademiska vardagen. Tidskrift för genusvetenskap 32(2-3): 9-27. https://doi.org/10.55870/tgv.v32i2-3.3538

Britton, Dana (2017) Beyond the chilly climate: The salience of gender in women’s academic careers. Gender & Society 31(1): 5-27. https://doi.org/10.1177/0891243216681494

Caprile, Maria (coordinator) med flera (2012) Meta-analysis of gender and science research. Report EUR 25138. Luxembourg: European Commission.

Christensen, Ann-Dorte och Qvotrup, Sune (2012) Doing intersectional analysis: methodological implications for qualitative research. NORA – Nordic Journal of Feminist and Gender research 20(2): 109-125. https://doi.org/10.1080/08038740.2012.673505

Danell, Rikard och Hjerm, Mikael (2013a) Career prospects for female university researchers have not improved. Scientometrics 94: 999-1006. https://doi.org/10.1007/s11192-012-0840-4

Danell, Rikard och Hjerm, Mikael (2013b) The importance of early academic career opportunities and gender differences in promotion rates. Research evaluation 22(4): 210-214. https://doi.org/10.1093/reseval/rvt011.

Delegationen för jämställdhet i högskolan (2020) Jämställdhet i akademin. Jämställdhetsmyndigheten. Rapport 2020:6.

de los Reyes, Paulina och Mulinari, Diana (2005) Intersektionalitet: kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap. Stockholm: Liber.

Durodoye, Raifu Jr, Gumpertz, Marcia, Wilson, Alyson, Griffith, Emily och Seher, Ahmed (2020) Tenure and promotion outcomes at four large Land Grant Universities: examining the role of gender, race and academic discipline. Research in higher education 61: 628-651. https://doi.org/10.1007/s11162-019-09573-9

Elgqvist-Saltzman, Inga (1988) Educational reforms – women’s life patterns: a Swedish case study. Higher Education 17: 491-504.

Ely, Robin och Padavic, Irene (2007) A feminist analysis of organizational research on sex differences. The Academy of Management Review 32(4): 1121-1143. http://www.jstor.org/stable/20159359

European Commission: Directorate-General for Research and Innovation (2025) She figures 2024. Gender in research and innovation: statistics and indicators. Bryssel: Publications Office of the European Union. https://data.europa.eu/doi/10.2777/592260 [2 juni 2026].

Fritsch, Nina-Sophie (2016) Patterns of career development and their role in the advancement of female faculty at Austrian universities: new roads to success. Higher Education 72: 619-635. https://doi.org/10.1007/s10734-015-9967-6

Grip, Lena och Jansson, Ulrika (2024) Genus, arbete och plats. Tidskrift för genusvetenskap 44(1-2): 4-10.

Husu, Liisa (2001) Sexism, support and survival in academia. Academic women and hidden discrimination in Finland. Avhandling. Helsingfors: Institutionen för Socialpsykologi, Helsingfors universitet.

Högskoleförordningen 1993:100 samt tillägg i SFS 2010:1064.

Högskoleverket (2002) Befordringsreformen 1999 Hur har det gått? Högskoleverkets rapportserie 2002:2.

Isaksson Kerstin, Johansson, Gunn, Lindroth, Siv och Sverke, Magnus (2006) Women’s career patterns in Sweden. Community, Work and Family 9(4): 479-500. https://doi.org/10.1080/13668800600925118

Jordansson, Birgitta och Peterson, Helen (2021) Från gästredaktionen: Jämställdhet i akademin – ett sisyfosarbete? Tidskrift för genusvetenskap 42(1): 2-10. https://doi.org/10.55870/tgv.v42i1.1981

Jordansson, Birgitta (1999) Jämställdhetspolitikens villkor: politiska intentioners möten med den akademiska världen: exemplet "Thamprofessurerna". Rapport nr 1/00. Göteborg: Nationella sekretariatet för genusfrågor.

Komlenac, Nikola, Gustafsson Sendén, Marie, Verdonk, Petra, Hochleitmer, Margrethe och Siller, Heidi (2019) Parenthood does not explain the gender difference in clinical position in academic medicine among Swedish, Dutch and Austrian physicians. Advances in Health Science Education 24(3): 539-557. https://doi.org/10.1007/s10459019-09882-9

Krekula, Clary, Närvänen, Anna-Liisa och Näsman, Elisabet (2005) Ålder i intersektionell analys. Kvinnovetenskaplig tidskrift 26(2-3): 81-94. https://doi.org/10.55870/tgv.v26i2-3.4018

Kvale, Steinar och Brinkmann, Svend (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lindblad, Jonas (2020) In search of future excellence. Bibliometric indicators, gender differences, and predicting research performance in the early career. Avhandling. Umeå: Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Magnusson, Eva (2019) Könstillhörighet förklaringar normer och betydelse. Stockholm: Natur och Kultur.

Mählck, Paula (2012) Differentiering och excellens i det nya forskningslandskapet. Tidskrift för genusvetenskap 33(1-2): 23-48. https://doi.org/10.55870/tgv.v33i1-2.3481

Mählck, Paula (2013) Academic women with migrant background in the global knowledge economy: bodies, hierarchies and resistance. Women Studies International Forum 36: 65-74. https://doi.org/10.1016/j.wsif.2012.09.007

Mählck, Paula, Kusterer, Hanna och Montgomery, Henry (2020) What professors do in peer review: interrogating assessment practices in the recruitment of professors in Sweden. Gender, Work, and Organization 27(6): 1361-1377. https://doi.org/10.1111/gwao.12500

Ridgeway, Cecilia (2009) Framed before we know it: how gender shapes social relations. Gender and Society 23(2): 145-160. https://doi.org/10.1177/0891243208330313

Rosenfield, Sarah (1992) The costs of sharing: wives’ employment and husbands’ mental health. Journal of Health and Social Behavior 33(3): 213–225. https://www.jstor.org/stable/2137352

SCB (2024) Personal vid universitet och högskolor 2024. Statistiska meddelanden, UF 23 SM 2501.

Silander, Charlotte, Haake, Ulrika och Lindberg, Leif (2022) Nordic research on gender equality and academic careers: a literature review. European Journal of higher Education 12(1): 72-97. https://doi.org/10.1080/21568235.2021.1895858

SOU 2011:1 Svart på vitt om jämställdhet. https://www.regeringen.se/contentassets/fe52eac7532947e9af469f6a2ee4c7e8/svart-pa-vitt---om-jamstalldhet-heladokumentet-sou-20111/ [2 juni 2026].

SOU 2014:34 Inte bara jämställdhet – Intersektionella perspektiv på hinder och möjligheter i arbetslivet. https://www.regeringen.se/contentassets/5d2854cb8ddc4285af0aff0105c02540/inte-bara-jamstalldhet---intersektionella-perspektiv-pa-hinder-ochmojligheter-i-arbetslivet-sou-201434/ [2 juni 2026].

UKÄ rapport (2020) Uppföljning av rekryteringsmål. https://www.uka.se/publikationer--beslut/publikationer--beslut/rapporter/rapporter/2020-06-04-uppfoljning-av-rekryteringsmal-for-professorer-2017-2019.html [2 juni 2026].

Vetenskapsrådet (2021) Hur jämställt är det i högskolan? Kvinnors och mäns förutsättningar att bedriva forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2021-06-16-hur-jamstallt-ar-det-i--hogskolan-kvinnors-och-mans-forutsattningar-att-bedriva-forskning.html [2 juni 2026].

Winther Forsbäck, Jakob (2017) Med dubbla syften. Avhandling. Göteborg: Institutionen för historiska studier. Göteborgs universitet.

Zacher, Hannes, Rudolph, Cort, Todorovid och Tara, Ammann Daniel (2019) Academic career development: a review and research agenda. Journal of Vocational Behavior 110: 357-373. https://doi.org/10.1016/j.jvb.2018.08.006Za

Downloads

Publicerad

2026-06-18

Referera så här

Isaksson, Kerstin. 2026. ”Hur Blev Du Professor? Karriärvägar Och Hinder för Kvinnor I Olika Generationer”. Tidskrift för Genusvetenskap 46 (1-2):132–155. https://doi.org/10.55870/tgv.v46i1-2.30181.

Nummer

Sektion

Fristående artiklar