Svenskundervisning i språkligt heterogena klasser – lärares uppfattningar om språk och social hållbarhet

Författare

  • Katerina Kuksa
  • Anna Lyngfelt
  • Birgitta Ljung Egeland

DOI:

https://doi.org/10.61998/forskul.v9i3.26635

Nyckelord:

andraspråk, språkutveckling, läraruppfattningar, svenska, svenska som andraspråk, social hållbarhet, nyanlända

Abstract

Tidigare forskning visar att lärares uppfattningar om vad, hur och varför något ska läras har betydelse för utformningen av undervisningen och för elevernas lärande. Syftet med artikeln är därför att bidra med kunskap om hur mellanstadielärare ser på sin undervisning i svenska i språkligt heterogena klasser, och hur de motiverar sina val utifrån uppfattningar om inkludering och social hållbarhet. Genom associationsintervjuer har sju lärare erbjudits möjlighet att resonera om sin undervisning utifrån ett antal ord, som kan sättas i förbindelse med varandra. Orden är: andraspråkselev, samarbete, språkundervisning, språkutveckling, ansvar, inkludering och social hållbarhet. Resultaten visar att svensklärarna upplever stora svårigheter att stötta sina elevers språkutveckling på ett professionellt sätt. Att anpassa undervisningen och samtidigt inkludera alla i klassrumsarbetet, innebär en utmaning för lärarna och ställer frågan på sin spets om hur arbete med social hållbarhet kan främjas.

Teaching Swedish in linguistically heterogeneous classes: teachers' beliefs about language and social sustainability

Previous research has shown that teachers' beliefs about what should be learned, how something should be learned, and why, is important for the design of teachers' teaching and students' learning. The purpose of this article is therefore to contribute with knowledge about how teachers in years 4-6 view their teaching of the subject Swedish in linguistically heterogeneous classes, and how they justify their choices based on beliefs about inclusion and social sustainability. With the help of association interviews, seven teachers have been offered opportunities to reason about their teaching based on a number of words, which can be connected to each other and evoke associations with relevance to the teachers' teaching. The words used are the following: second language student, cooperation, language teaching, language development, responsibility, inclusion and social sustainability. The results show that teachers in Swedish experience difficulties in supporting their students in a professional way, i.e. that individual students and student groups are supported based on the language needs they have to be able to follow the classroom teaching. At the same time, adapting the teaching for certain students and groups, and including everyone in the classroom work, means a challenge for the teachers and raises the question of how work with social sustainability can be promoted.

Författarbiografier

Katerina Kuksa

Katerina Kuksa är förstelärare och licentiand i ämnesdidaktisk forskarskola om hållbar utveckling och klassrumsundervisning i samverkan mellan Göteborgs och Karlstads universitet.

Anna Lyngfelt

Anna Lyngfelt är professor i ämnesdidaktik med inriktning mot svenska vid Göteborgs universitet. Hennes forskning rör litteraturdidaktik, flerspråkighet och literacy-utveckling.

Birgitta Ljung Egeland

Birgitta Ljung Egeland är universitetslektor i svenska språket vid Karlstads universitet, med bakgrund som ämneslärare och psykolog. Hennes forskning rör främst språkdidaktik och flerspråkighet.

Referenser

Bigestans, A. & Kaya, A. (2016). Ett vidgat svenskämne och svenska för nyanlända. I E. Bergh Nestlog & N. Larsson (Red.), Svensklärarföreningens årsbok 2015. Svenska – ett inkluderande ämne, (s. 7–21). Svensklärarföreningen.

Burns, A., Freeman, D. & Edwards, E. (2015). Theorizing and studying the language teaching mind: Mapping research on language teacher cognition. The Modern Language Journal. 99(3), 585–601. doi:10.1111/modl.122450026-7902/15/585-601.

Cohen, L., Manion, L. & Morrison, K. (2011). Research Methods in Education (7 upplagan). Routledge.

Dahlbäck, K. (2017). Svenskämnets estetiska dimensioner – i klassrum, kursplaner och lärares uppfattningar. [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet]. 10.13140/RG.2.2.14260.45446.

David M. & Sutton C. D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. Studentlitteratur.

Hedman, C. & Magnusson, U. (2018). Lika eller lika möjligheter? Diskurser om skolämnet svenska som andraspråk inom det akademiska fältet i Sverige. Acta Didactica Norge – Tidsskrift for Fagdidaktisk Forsknings- Og Utviklingsarbeid i Norge, 12(1), 1–20. https://doi.org/10.5617/adno.5569

Gay, G. (2015). Teachers’ beliefs about cultural diversity. Problems and possibilities. I H. Fives & M. G. Gill, International handbook of research on teachers’ beliefs. Routledge.

Economou, C. (2016). "I svenska två vågar jag prata mer och så" en didaktisk studie om skolämnet svenska som andraspråk. [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet].

Fives, H. & Buehl, M. (2012). Spring cleaning for the «messy» construct of teachers’ beliefs: What are they? Which have been examined? What can they tell us? I K. R. Harris, S. Graham & T. Urdan (Red.). APA educational psychology handbook. Vol 2. Individual differences and cultural and contextual factors (s. 471–499). American Psychological Association.

Fives, H., & Buehl, M. (2016). Teachers’ beliefs, in the context of policy reform. Policy Insights from the Behavioral and Brain Science, 3(1), 114-121. https://doi.org/10.1177/2372732215623554.

Kalaja, P., Barcelos, A., Aro, M. & Ruohotie-Lyhty, M. (2015). Beliefs, agency and identity in foreign language learning and teaching. 10.1007/9781137425959.

Kulbrandstad, L. I., Ljung Egeland, B., Nordanger, M. & Olin-Scheller, C. (2021). Forskning på andrespråkslæreres oppfatninger. NOA: Norsk som andrespråk, 36(2).

Kulbrandstad, L. I. & Ljung Egeland, B. (2019). Kraftfull kunnskap – en studie av temaet språk og migrasjon i svenske og norske lærebøker på mellomtrinnet, I B. Ljung Egeland, T. Roberts, E. Sandlund & P. Sundqvist (Red.). Klassrumsforskning och språk(ande): Rapport från ASLA-symposiet i Karlstad, 12–13 april, 2018. ASLAs skriftserie 27, (s. 137–160). Karlstad University Press.

Lindholm, A. (2020). Svensklärares uppfattningar om flerspråkighet: en intervjustudie. NOA. Norsk som andrespråk, 2(18), 83–100.

Lucas, T., Villegas, A.-M. & Martin, A. D. (2015). Teachers’ beliefs about English language learners. I H. Fives & M. G.Gill (Red.). International handbook of research on teachers’ beliefs, (s. 453–474). Routledge.

Lundberg, A. (2019). Teachers’ beliefs about multilingualism: findings from Q method research. Current Issues in Language Planning, 20(3), 266–283

Lyngfelt, A. (Red.) (2017). Flerspråkighet i svenskämnet. Educare. 2017:1. Malmö högskola.

May, S. (Red.) (2013). The multilingual turn: Implications for SLA, TESOL, and bilingual education. Routledge.

Ortega, L. (2013), SLA for the 21st century: Disciplinary progress, transdisciplinary relevance, and the bi/multilingual turn. Language Learning, 63, 1–24. https://doi.org/10.1111/j.1467-9922.2012.00735.x

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Skolverket.

Schoonen, R. & Verhallen, M. (2008). The assessment of deep word knowledge in young first and second language learners. Language Testing, 25(2), 211–236. https://doi.org/10.1177/0265532207086782

Downloads

Publicerad

2021-12-16

Referera så här

Kuksa, K., Lyngfelt, A., & Ljung Egeland, B. (2021). Svenskundervisning i språkligt heterogena klasser – lärares uppfattningar om språk och social hållbarhet. Forskning Om Undervisning Och lärande, 9(3), 69–88. https://doi.org/10.61998/forskul.v9i3.26635

Liknande artiklar

<< < 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 > >> 

Du kanske också starta en avancerad sökning efter liknande artiklar för den här artikeln.