Från utsidan till insidan – att förstå inflammationsprocessen
DOI:
https://doi.org/10.61998/forskul.v14i1.34048Nyckelord:
learning study, inflammationsprocessen, Vård- och omsorgsprogrammet, variationsteori, didaktiska strategierAbstract
Syftet med studien var att identifiera vad elever har svårt att urskilja i inflammationsprocessen genom att undersöka vilka kritiska aspekter som är centrala för att de ska utveckla en förståelse av samverkan mellan makro och mikronivå, samt att undersöka hur undervisningen kan hantera dessa aspekter för att skapa förutsättningar för en sådan förståelse. Studien är en learning study med variationsteori. Resultatet visar tre kritiska aspekter i undervisningen: (a) inflammationens tidsförlopp, (b) kroppens reaktioner på makro- och mikronivå, samt (c) skillnaden mellan infektion och inflammation. Genom förändringar i undervisningsdesignen, med exempelvis visuella representationer och kroppslig förflyttning, utvecklades elevernas förståelse. Artikeln bidrar med didaktiska strategier kring komplexa fysiologiska processer i yrkesutbildning. Betydelsen av variation och invarians betonas där orsaker, kontexter och uttryck för inflammation varierades. Inflammationsprocessens grundläggande mekanismer samt relationen mellan makro- och mikronivå hölls invariant, tillsammans med språkliga förklaringar, visualiseringar, sinnesintryck och sammanfattningar som stöd för processförståelse.
From the outside to the inside – understanding the inflammatory process
The aim of the study was to identify what students find difficult to discern in the inflammatory process by examining which critical aspects are central for developing an understanding of interaction between macro- and microlevels, and how teaching can address these aspects to create conditions for such understanding. The study was a learning study with variation theory. The results identify three critical aspects in teaching: (a) a temporal understanding of the inflammation process, (b) awareness of body reactions on different levels, and (c) the distinction between infection and inflammation. Through changes in instructional design, including visual representations and bodily movement, students’ understanding developed. The article contributes didactic strategies for vocational education. Emphasis is placed on variation and invariance: causes, contexts, and expressions of inflammation varied. Core inflammatory mechanisms and macro-micro relationships remained invariant, supported by explanations, visualizations, sensory input, and summaries supporting students’ process understanding.
Referenser
Axelsson, J., Kilbrink, N. & Asplund, S. B. (2023). ”Du hör att nu liksom spinner han som en katt” – transformation av ett yrkeskunnande till ett undervisningsinnehåll. Forskning om undervisning och lärande, 11(1), 29–54. https://doi.org/10.61998/forskul.v11i1.18433
Bellander, E., Blaesild, M. & Björklund Boistrup, L. (2017). Matematik i yrkesprogram: en modell för två ämnens relationer med varandra. Forskning om undervisning och lärande, 5(2), 52–77. https://doi.org/10.61998/forskul.v5i2.27439
Berg, A., Eriksson, I. & Löfgren, R. (2010). Observationer i kemiklassrummet – att lära sig se kemiska reaktioner. I I. Eriksson (Red.), Innehållet i fokus – kemiundervisning i finlandssvenska klassrum (s. 37–69). Stockholms universitets förlag. [elektronisk resurs]
Berg Christoffersson, G. (2015). Digital dialog som redskap för utveckling av yrkeskunnande – en studie vid APL på gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram. [Licentiatuppsats, Stockholms universitet]. https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?dswid=-4752&pid=diva2%3A844348
Bertoloni Meli, D. (2017). Visualizing disease: The art and history of pathological illustrations. University of Chicago Press.
Brown, A. L. (1992). Design experiments: Theoretical and methodological challenges in creating complex interventions in classroom settings. The Journal of the Learning Sciences, 2(2), 141–178. https://doi.org/10.1207/s15327809jls0202_2
Carlgren, I. (2015). Kunskapskulturer och undervisningspraktiker. Daidalos.
Christidis, M. (2020). Integrated teaching for expanded vocational knowing: Studies in the Swedish upper secondary Health and social care program. [Doktorsavhandling, Stockholms universitet]. https://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1407537&dswid=-4035
Danckwardt-Lillieström, K. (2024). Bringing chemistry to life: Exploring how drama can support students' learning in upper secondary chemistry education. [Doktorsavhandling, Stockholms universitet]. https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?dswid=-4752&pid=diva2%3A1908538
Dolfing, R., Bulte, A. M. W., Pilot, A. & Vermunt, J. D. (2012). Domain-specific expertise of chemistry teachers on context-based education about macro–micro thinking in structure–property relations. Research in Science Education, 42, 567–588. https://doi.org/10.1007/s11165-011-9211-z
Eriksson, I. (2018). Lärares medverkan i praktiknära forskning: Förutsättningar och hinder. Utbildning och Lärande, 12(1), 27–40. [elektronisk resurs]
Marton, F. & Booth, S. (1997). Learning and awareness. Erlbaum.
Goosen, G. M. (1989). Concept analysis: An approach to teaching physiologic variables. Journal of Professional Nursing, 5(1), 31–38. https://doi.org/10.1016/S8755-7223(89)80033-X
Johnstone, A. H. (1991). Why is science difficult to learn? Things are seldom what they seem. Journal of Computer Assisted Learning, 7(2), 75–83. https://doi.org/10.1111/j.1365-2729.1991.tb00230.x
Josefson, I. (1988). Från lärling till mästare: om kunskap i vården. Studentlitteratur.
Kilbrink, N., Axelsson, J. & Asplund, S.-B. (2022). Defining critical aspects in interaction: Examples from a learning study on welding based on CAVTA. International Journal for Lesson and Learning Studies, 11(5), 16–29. https://doi.org/10.1108/IJLLS-12-2021-0113
Kilbrink, N., Asplund, S.-B. & Asghari, H. (2021). Introducing the object of learning in interaction: vocational teaching and learning in a plumbing workshop session. Journal of Vocational Education & Training, 75(2), 323–348. https://doi.org/10.1080/13636820.2020.1850512
Kullberg, A., Vikström, A. & Runesson, U. (2020). Mechanisms enabling knowledge production in learning study. International Journal for Lesson and Learning Studies, 9(1), 78–91. https://doi.org/10.1108/IJLLS-11-2018-0084
Leibring, I. (2015). Metodrumsundervisning: En kvalitativ studie av simulering inom vård- och omsorgsutbildning. [Licentiatuppsats, Karlstads universitet]. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:851288/FULLTEXT01.pdf
Lewis, C. C. (2002). Lesson study: a handbook of teacher-led instructional change. Research for Better Schools.
Lillvist, A. (2022). Från forskningsetiska principer i praktiknära forskning till en praktiknära etik? I I. Eriksson & A. Öhman Sandberg (Red.), Praktikutvecklande forskning mellan skola och akademi. Utmaningar och möjligheter vid samverkan (s. 69–81). Nordic Academic Press.
Lo, M. L. (2014). Variationsteori: för bättre undervisning och lärande (1 uppl.). Studentlitteratur.
Marton, F. (2017). Towards a pedagogical theory of learning. I K. Matsushita (Red.), Deep active learning: Toward greater depth in university education (s. 59–77). Springer. https://doi.org/10.1007/978-981-10-5660-4_4
Meijer, M. R., Bulte, A. M. W. & Pilot, A. (2013). Macro–micro thinking with structure–property relations: Integrating ‘meso-levels’ in secondary education. I Tsaparlis, G. & Sevian, H. (Red.), Concepts of matter in science education (s. 419–436). Springer. https://doi.org/10.1007/978-94-007-5914-5_20
Mölne, J. & Wold, A. (2012). Inflammationssjukdomar. Liber.
Pang, M. F. & Runesson, U. (2019), The Learning study: recent trends and developments. International Journal for Lesson and Learning Studies, 8(3), 162–169. https://doi.org/10.1108/IJLLS-07-2019-093
Pang, M. F. & Lo, M. L. (2012). Learning study: helping teachers to use theory, develop professionally, and produce new knowledge to be shared. Instructional Science, 40, 589–606. https://doi.org/10.1007/s11251-011-9191-4
Pang, M. F. & Marton, F. (2003). Beyond “lesson study”: Comparing two ways of facilitating the grasp of some economic concepts. Instructional Science, 31, 175–194. https://doi.org/10.1023/A:1023280619632
Paul. E. (2017). Skriftbruk som yrkeskunnande. Vård- och omsorgselevers möte med det arbetsplatsförlagda lärandets skriftpraktiker. [Doktorsavhandling, Stockholms universitet]. https://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1129071/FULLTEXT01.pdf
Runesson, U. (2017). Variationsteorin som redskap för att analysera lärande och designa undervisning. I I. Carlgren (Red.), Undervisningsutvecklande forskning: exemplet learning study (s. 45–60). Gleerups.
Shimaoka, M. & Park, E. J. (2008). Advances in understanding sepsis. European Journal of Anaesthesiology, 25, 146–153. https://doi.org/10.1017/S0265021507003389
Sjöström, J. & Talanquer, V. (2014). Humanizing chemistry education: From simple contextualization to multifaceted problematization. Journal of Chemical Education, 91(8), 1125–1131. https://doi.org/10.1021/ed5000718
Skolverket. (2011). Kursplan för Medicin 1. [elektronisk resurs]
Skolverket. (2025). Ämnesplan för Anatomi och fysiologi 1b. [elektronisk resurs]
Stankov, S. V. (2012). Definition of inflammation, causes of inflammation and possible anti-inflammatory strategies. The Open Inflammation Journal, 5(1), 1–9. https://doi.org/10.2174/1875041901205010001
Tsaparlis, G. & Sevian, H. (2013). Introduction: Concepts of matter – complex to teach and difficult to learn. I Tsaparlis, G. & Sevian, H. (Red.), Concepts of matter in science education (s. 1–8). Springer. https://doi.org/10.1007/978-94-007-5914-5_1
van Dinther, R., de Putter, L. & Pepin, B. (2023). Features of immersive virtual reality to support meaningful chemistry education. Journal of Chemical Education, 100(4), 1537–1546. https://doi.org/10.1021/acs.jchemed.2c01069
van Driel, J. H., Jong, O. D. & Verloop, N. (2002). The development of preservice chemistry teachers' pedagogical content knowledge. Science Education, 86(4), 572–590. https://doi.org/10.1002/sce.10010
Vetenskapsrådet (2017). God forskingssed. [elektronisk resurs]
Vikström, A. (2015). Vad är det som gör skillnad? - Vad undervisningen måste göra synlig och vad eleverna måste lära sig för att förstå begreppet materia. Forskning om undervisning och lärande, (15), 22–37. https://doi.org/10.61998/forskul.v3i15.27520
von Schantz Lundgren, I., Lundgren, M. & Svensson, V. (2013). Learning study i gymnasial yrkesutbildning – En fallstudie från ett hantverksprogram. Nordic Journal of Vocational Education and Training, 3(1), 1–16. https://doi.org/10.3384/njvet.2242-458X.13v3i1a6
Downloads
Publicerad
Referera så här
Licens
Copyright (c) 2026 Maria Christidis, Louise Aspegren, Lena Jönsson, Viveca Lindberg
Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.
Författare till innehåll publicerat i Forskul behåller upphovsrätten till sina verk. Artiklar publiceras under villkoren i en Creative Commons-licens CC BY, som tillåter användning, nedladdning, distribution, länkning till och reproduktion i vilket medium som helst, förutsatt att originalverket är korrekt citerat.
