Vol 37 Nr 1 (2016): Miljö

Tidskrift för genusvetenskap har denna gång temat miljö. I numret korsar forskning om genus och miljö varandra på olika arenor, olika forskningsfält och utifrån olika frågor. Texterna i numret spänner över en rad olika inriktningar som allt ifrån konst och kärnkraftsmotstånd, till saltutvinningens påverkan på kroppar och hur genus och miljö kan artikuleras i historiska texter. Exemplen är hämtade både från Sverige och andra delar av världen som till exempel Uganda, Japan och Argentina. Författarna har olika bakgrund och kombinerar olika vetenskapliga discipliner och angreppssätt.

I numrets första temaartikel möter vi idéhistorikern Katarina Leppänen och litteraturvetaren Therese Svensson som tar utgångspunkt i hierarkiska dikotomier som kvinna – man, svarthet – vithet, natur – kultur. De ifrågasätter synen på vår egen tid som unik genom att visa på idéer och perspektiv som uppmärksammades i Sverige genom litteraturen under 1920-talet.

Även genusvetaren Kajsa Widegren gör i sin artikel analyser ur ett historiskt perspektiv. Genom att relatera dagens japanska samhälle och 2011 års kärnkraftsolycka i Fukushima med traumat efter atombomberna i Hiroshima och Nagasaki skriver hon om samtidskonst, natur, teknik och genus. Särskilt fokus riktas mot det japanska konstkollektivet Chim↑poms arbete. Detta är en artikel som handlar om underordning, makt och handlingsutrymme.

Landsbygdsutvecklingsforskaren Seema Arora-Jonssons artikel handlar om kvinnliga aktivisters handlingsutrymme i Sverige och i Indien. I artikeln, som prisats av tidskriften Signs och som har översatts till detta specialnummer, ifrågasätter hon etablerade sanningar om genus och miljö i det globala Syd och det globala Nord, vilket tydliggör att kolonisering inte är ett avslutat kapitel, utan att dess effekter pågår fortfarande.

I detta nummer finner ni även en nyöversatt artikel av den kanadensiska sociologen och vetenskapsteoretikern Myra J. Hird. I artikeln riktar hon uppmärksamheten mot avfall, och argumenterar för vikten av ett feministiskt perspektiv på det materiella och det ickemänskliga, inte minst utifrån ett miljöperspektiv, men också feministiska vetenskapsstudiers roll i att utmana idéer om människans överlägsenhet.

Genusforskaren Jennie Olofssons visar i sin artikel, med utgångspunkt i begreppet fluiditet som kompletteras med begreppet läckage, hur genus och miljö kan kopplas samman. Olofsson visar på samband mellan kvinnors kroppar och till exempel översvämningar, avfallshantering och kärnavfallförvaring. Genom detta får vi följa resonemang om sambandet mellan kvinnoförtryck och miljöförstöring, men också om sambandet mellan kön och materialitetens agens.

Språkforskaren Leticia Gómez analyserar i sin artikel en film som berättar om exploateringen av ett urfolksområde i Latinamerika. Genom att rikta fokus på hur detta gestaltas i filmen visar Gómez hur sexism, rasism och kolonialism sammanlänkas på liknande vis som sker i Sápmi idag.

Sist ut av temaartiklarna är genus- och miljöforskaren Birgitta Rydhagens artikel om saltarbetare. Rydhagen visar med ett konkret exempel det svåra och problematiska i att dra en tydlig gräns mellan det vi kallar natur och oss själva. I detta fall, saltarbetarnas egna kroppar. Texten bygger på förståelsen av att våra kroppar inte är särskilda från den omgivande miljön, utan att miljöproblemen finns både i och utanför oss.

Numret innehåller även två frispel. Ann-Sofie Kall och Alma Persson uppmärksammar i Den posthumanistiska odlingen, den nya satsningen på miljöhumaniora vid Linköpings universitet och i Johanna Lindbos frispel I kroppen finns berättelser. Om tackor och berättande materia får vi utifrån ett materiellt ekofeministiskt perspektiv, intressanta perspektiv om fåravel, kroppar och moderlighet.

Som vanligt avslutas numret med intressanta recensioner, som denna gång behandlar nyutkommen litteratur på temat miljö. Vi hoppas på god läsning!