Vol 42 Nr 4 (2021): Nationella minoriteter

					Visa Vol 42 Nr 4 (2021): Nationella minoriteter

Nu har äntligen ett nummer av Tidskrift för genusvetenskap på tema Nationella minoriteter publicerats. Det är tidskriftens första och vi gästredaktörer är oerhört glada och stolta över att ha fått möjlighet att delta i arbetet med numret. Förhoppningsvis kan utgivningen stimulera produktionen av fler temanummer med perspektiv och ämnen som inte fick rum i detta nummer. Arbetet med temanumret inleddes år 2020. Då var det 20 år sedan Sverige ratificerade Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter (ramkonventionen) och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (minoritetsspråkskonventionen). I samband med detta erkändes fem nationella minoriteter – urfolket samer, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar – och språken jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli (samtliga varieteter av språken). Artiklarna i det här numret speglar en rad frågor som är aktuella för nationella minoriteter idag. Givet historiska erfarenheter och graden av organisering står de olika minoriteterna inför olika utmaningar och svårigheter rörande frågor som möjligheter till vidareförande av språk och kultur, språkbytesprocesser, erfarenheter av diskriminering, förtryck eller kolonisering. Också minoritetspolitikens indelning i ganska grova kategoriseringar av minoriteterna är något som måste på olika sätt hanteras. Numret består av fem vetenskapliga artiklar och fyra frispel som alla belyser viktiga ämnen för nationella minoriteter idag.

Charlotte Hyltén-Cavallius och Katarina Pirak Sikku, gästredaktörer

Publicerad: 2022-06-28

Från Redaktionen

Från Sveriges genusforskarförbund

Medverkande i detta nummer