Det matematiska samtalets utmaningar – andraspråkselever samtalar för att lösa matematiska problem i en bedömningssituation
DOI:
https://doi.org/10.61998/forskul.v12i3.24016Nyckelord:
matematik, andraspråkselever, bedömning, muntliga språkstrategier, gruppsamtalAbstract
Studiens övergripande syfte var att undersöka på vilket sätt elever i årskurs 9, med svenska som andraspråk, samtalar kring och löser matematiska problem under en bedömningssituation som efterliknar en verklig muntlig nationell provsituation. I samtal behöver andraspråkselever ta risker och använda sig av ord de ännu inte behärskar. Enligt anvisningarna, som hör till de nationella proven, bör elevsamtalen vara utforskande där framåtsyftande frågor ställs och eleverna aktivt lyssnar på varandra. I resultatet framträder tre teman, som vi även har funnit i tidigare forskning; språkliga strategier, språkliga förmågor samt samtalsformer. Ytterligare ett tema framträder; undvikandestrategier. Studien visar att det är svårt att avgöra vilka matematiska kunskaper en elev har, när det svenska språket inte är väl utvecklat. Resultatet indikerar att eleverna i matematikundervisningen explicit behöver få träna på att använda språkliga strategier. Samverkan mellan lärare i matematik och svenska som andraspråk kan vara gynnsamt.
The challenges of the mathematical conversation – second language students converse to solve mathematical problems in an assessment situation
The purpose of the study was to investigate how second language learning students in grade 9, solve mathematical problems during an assessment situation, that is like an oral national exam situation. In dialogues, second language learners need to take risks and use words they have not yet mastered. According to the instructions in the national tests, the student conversations should be exploratory, where forward-looking questions are asked, and the students should actively listen to each other. The results show three themes, also found in previous research; linguistic strategies, linguistic abilities and forms of conversation. A fourth theme emerges; avoidance strategies. The study shows that it is difficult to determine what mathematical skills a student has when the Swedish language is not well developed. Students need explicit practice in using linguistic strategies during mathematics instruction, and fostering collaboration between mathematics and Swedish as a second language teachers proves beneficial.
Referenser
Axelsson, M. & Jakobson, B. (2010). Yngre andraspråkselevers meningsskapande i naturvetenskap genom tre analysverktyg. Nordand, 5(2), 9–33.
Axelsson, M., Olofsson, M., Philipsson, A., Rosander, C. & Sellgren M. (2006). Ämne och språk – språkliga dimensioner i ämnesundervisningen. Kompetensfonden.
Abrahamsson, T. & Bergman, P. (2005). När tankarna springer före att bedöma andraspråk i utveckling. HLS förlag.
Barwell, R. (Red). (2009). Multilingualism in mathematics classrooms: Global perspectives (Vol. 73). Multilingual Matters.
Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77–101. https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa
Economou, C. (2018). ”På samma villkor?”-Litteraturundervisningens varför och vad i gymnasieämnet svenska som andraspråk. Utbildning & Demokrati–tidskrift för didaktik och utbildningspolitk, 27(3), 53–75.
Genzuk, M. (2003). A synthesis of ethnographic research. Occasional Papers Series. Center for Multilingual, Multicultural Research (Red.), Center for Multilingual, Multicultural Research, Rossier School of Education, (s. 1–10). University of Southern California.
Hajer, M. & Meestringa, T. (2014). Språkinriktad undervisning: en handbok. Hallgren & Fallgren.
Hunter, J. (2014). Developing learning environments which support early algebraic reasoning: a case from New Zealand primary classroom. Mathematics Education Research Journal, 26, 659–682. https://doi.org/10.1007/s13394-013-0093-4
Kazemi, E. & Stipek, D. (2009). Promoting conceptual thinking in four upper-elementary mathematics classrooms. Journal of Education, 189(1–2), 123–137. https://doi.org/10.1177/0022057409189001-209
Kjellström, K. & Persson, C. (2008). Mer än matematik-om språkliga dimensioner i matematikuppgifter. Myndigheten för skolutveckling.
Mercer, N. (2004). Sociocultural discourse analysis. Journal of Applied Linguistics, 1(2), 137–168. https://doi.org/10.1558/japl.2004.1.2.137
Mercer, N. & Littleton, K. (2007). Dialogue and the development of children's thinking: A sociocultural approach. Routledge.
Mercer, N. & Sams, C. (2006). Teaching children how to use language to solve maths problems. Language and Education, 20(6), 507–528. https://doi.org/10.2167/le678.0
Moschkovich, J. (2002). A situated and sociocultural perspective on bilingual mathematics learners. Mathematical Thinking and Learning, 4(2–3), 189–212. https://doi.org/10.1207/S15327833MTL04023_5
Moschkovich, J. (2007). Using two languages when learning mathematics. Educational Studies in Mathematics, 64(2), 121–144. https://doi.org/10.1007/s10649-005-9005-1
Moschkovich, J. (2013). Principles and guidelines for equitable mathematics teaching practices and materials for English language learners. Journal of Urban Mathematics Education, 6(1), 45–57. https://doi.org/10.21423/jume-v6i1a204
Norén, E. (2010). Flerspråkiga matematikklassrum: Diskurser i grundskolans matematikundervisning. [Doktorsavhandling, Stockholms universitet]. DIVA. https://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:357471/FULLTEXT01
Norén, E. (2011). Students’ mathematical identity formations in a Swedish multilingual mathematics classroom. Nordic Studies in Matematics Education NOMAD, 16(1–2), 95–113.
Norén, E. & Caligari, L. (2020). Practices in multilingual mathematics classrooms: Word problems. In MADIF 12, The twelfth research seminar of the Swedish Society for Research in Mathematics Education, Vol. 15 (s. 61–70). Swedish Society for Research in Mathematics Education.
Parszyk, I. M. (1999). En skola för andra: minoritetselevers upplevelser av arbets-och livsvillkor i grundskolan. [Doktorsavhandling, HLS förlag]. DIVA. https://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:452149/FULLTEXT01.pdf
PRIM-gruppen. (2010). Ämnesprov i matematik åk 9, delprov A. Skolverket.
PRIM-gruppen. (2014). Ämnesprov i matematik åk 9, delprov A. Skolverket.
Rubinstein-Ávila, E., Sox, A. A., Kaplan, S. & McGraw, R. (2015). Does biliteracy+ mathematical discourse= binumerate development? Language use in a middle school dual-language mathematics classroom. Urban Education, 50(8), 899–937. https://doi.org/10.1177/004208591453699
de Ron, A. (4 maj 2024). Matematikspråket, modul: Språk i matematik, del 2, åk 7–9. https://larportalen.skolverket.se/api/resource/P03WCPLAR058625
Skolverket, statistik. (u.å). https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik
Skolverket. (u.å a). Ämnesprov i matematik årskurs 9 2016/2017 Lärarinformation 1. https://www.su.se/polopoly_fs/1.662636.1688110271!/menu/standard/file/Äp%209%202017%20Ma%20Lärarinformation%201.pdf
Skolverket. (u.å b). Ämnesprov i matematik årskurs 9 2016/2017 Bedömningsanvisningar 1. https://www.su.se/polopoly_fs/1.662634.1688109795!/menu/standard/file/Äp%209%202017%20Ma%20Bedömningsanvisningar%201.pdf
Skolverket. (19 juni 2023). Nationella provets konstruktion. https://www.skolverket.se/undervisning/vuxenutbildningen/komvux-gymnasial/nationella-prov-i-komvux-gymnasial/nationella-provens-konstruktion
Skolverket. (26 mars 2024). Genomföra och bedöma nationella prov i grundskolan. https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/nationella-prov-i-grundskolan/genomfora-och-bedoma-prov-i-grundskolan#h-Muntligadelprov
Truxaw, M. P. & Rojas, E. D. (2014). Challenges and affordances of learning mathematics in a second language. Journal of Urban Mathematics Education, 7(2), 21–30. https://doi.org/10.21423/jume-v7i2a233
Yackel, E. & Cobb, P. (1996). Sociomathematical norms, argumentation, and autonomy in mathematics. Journal for Research in Mathematics Education, 27(4), 458–477. https://doi.org/10.2307/749877
Vygotskij, L. S. (1999). Tänkande och språk (K. Lindsten, Övers.). Daidalos. (Originalverk publicerat 1934)
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Kategorier
Licens
Copyright (c) 2024 Eva Norén, Charlotte Ahlström, Anne-Lie Hellström
Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.
Författare till innehåll publicerat i Forskul behåller upphovsrätten till sina verk. Artiklar publiceras under villkoren i en Creative Commons-licens CC BY, som tillåter användning, nedladdning, distribution, länkning till och reproduktion i vilket medium som helst, förutsatt att originalverket är korrekt citerat.
