”Jag vet att man inte kan förändra världen, men man kan ha ambitioner” – sociala hållbarhetsperspektiv på ett musik- och poesiprojekt
DOI:
https://doi.org/10.61998/forskul.v9i3.26638Nyckelord:
social hållbarhet, musik, poesi, inkluderingAbstract
Att utforska olika problemställningar genom konst kan vara ett sätt att ge nya perspektiv på komplexa frågor i arbetet med att uppfylla målen i Agenda 2030. När samhället ska anpassas till ekologiska, ekonomiska och sociala förändringar kan estetiska uttryck spela en viktig roll för att hitta nya vägar till lösningar och visa olika möjligheter för hur vi kan leva våra liv. Denna artikel utgår från ett musik- och poesiprojekt som pågick under ett år. Syftet är att undersöka möjligheter och hinder för konstnärliga samverkansprojekt i skolan samt relationen mellan rumslig, social och didaktisk inkludering och betydelsen av dessa ur ett hållbarhetsperspektiv. Intervjuer har valts som metod, och Illeris teori, Art Education for Sustainable Development, används som teoretisk utgångspunkt. I resultatet synliggörs hur elever inkluderades såväl rumsligt och socialt som didaktiskt i en konstnärlig process. Projektet var en deltagarorienterad intervention och kan ses som ett exempel på hur olika former av inkludering är en förutsättning för ett socialt hållbart samhälle.
"I know that you can´t change the world, but you can have ambitions" - social sustainability perspectives on a music and poetry project
Exploring different issues through art can be a way to provide new perspectives on complex issues in the work of meeting the goals of Agenda 2030.When society has to adapt to ecological, economic and social changes, aesthetic expressions can play an important role in exploring new ways to find solutions and show different possibilities for how to live our lives. The article is based on a music and poetry project that lasted for one year. The aim is to investigate opportunities and obstacles for artistic collaboration projects in schools, as well as the relationship between spatial, social and didactic inclusion, and the significance of these from a sustainability perspective. Interviews have been chosen as a method, and Illeris’ art theory, Art Education for Sustainable Development, is used as a theoretical starting point for analysing the material. The results highlight how students were included spatially, socially and didactically in an artistic process. The project was a participant-oriented intervention and can be seen as an example of how different forms of inclusion are a prerequisite for a socially sustainable society.
Referenser
Allelin, M. (2019). Skola för lönsamhet. Om elevers marknadsanpassade villkor och vardag. Arkiv förlag.
Andersson, P. (2019). Lyrikläsning som didaktisk praktik. Norsk pedagogisk tidsskrift, 103(1), 65–76.
Asp-Onsjö, L. (2006). Åtgärdsprogram - dokument eller verktyg? en fallstudie i en kommun. [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet].
Bamford, A. (2009). The wow factor: Global research compendium on the impact of the arts in education. Waxmann.
Barton, D. (2007). Literacy: an introduction to the ecology of written language. Blackwell.
Bornemark, J. (2018). Det omätbaras renässans: En uppgörelse med pedanternas världsherravälde. Volante.
Christophersen, C. & Ferm Thorgersen, C. (2015). I think the arts are as prominent as any subject: A study of arts education in two Scandinavian schools. Nordic Journal of Art and Research, 4(1), 3–18.
Cope, B. & Kalantzis, M. (2009). "Multiliteracies": New literacies, new earning. Pedagogies (Mahwah, N.J.), 4(3), 164–195.
Dahlbäck, K. (2017). Svenskämnets estetiska dimensioner - i klassrum, kursplaner och lärares uppfattningar. [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet]. http://hdl.handle.net/2077/51278
Dahlbäck, K. & Lyngfelt, A. (2017). Estetiska dimensioner i svenskämnets kursplaner från Lgr 69 till Lgr 11. Educare, 2017:1, 152–182.
Dahlbäck, K., Lyngfelt, A. & Bengtsdotter Katz, V. (2018). Views of poetry as a competence, expressed by students in teacher education. Theoria Et Historia Scientiarum Journal, 15, 101–121.
El Sistema Sverige. (2020). Hämtad 2021- 04-13 från http://www.elsistema.se
Fairclough, N. (2015). Language and power (3 [updat] upplaga). Routledge.
Folkhälsomyndigheten. (2018). Mötesplats social hållbarhet. Hämtad 2021-08-14 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/motesplats-social-hallbarhet/social-hallbarhet/
Gee, J. (2014). Decontextualized language: A problem, not a solution. International Multilingual Research Journal, 8(1), 9–23.
Graneheim, U. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105–112.
Gustavsson, B. (2009). Utbildningens förändrade villkor. Nya perspektiv på kunskap, bildning och demokrati. Liber.
Hansson Stenhammar, M. (2015). En avestetiserad skol- och lärandekultur: En studie om lärprocessers estetiska dimensioner. [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet].
Heard, G. (1993). Allt gott på jorden och i solen. Daidalos.
Häggström, M. (2020). Estetiska erfarenheter i naturmöten: en fenomenologisk studie av upplevelser av skog, växlighet och undervisning. [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet].
Illeris, H. (2012). Nordic contemporary art education and the environment: Constructing an epistemological platform for Art Education for Sustainable Development (AESD). Nordic Journal of Art and Research, 1(2), 77–93.
Jeppsson, C. (2020). ”Rörlig och stabil, bred och spetsig”: kulturell reproduktion och strategier för breddat deltagande i den svenska kulturskolan. [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet].
Jewitt, C. (2011). An introduction to multimodality. I C. Jewitt (Red.). The Routledge handbook of multimodal analysis (s. 14–27). Routledge.
Jusslin, S. & Höglund, H. (2020). Entanglements of dance/poetry: Creative dance in students’ poetry reading and writing. Research in Dance Education, 1–19.
Kress, G. (2003). Interpretation or Design: from the world told to the world shown. I M. Styles & E. Bearne (Red.). Art, narrative and childhood, (137–153). Trentham Books Limited..
Leander, K. & Boldt, G. (2013). Rereading “A pedagogy of multiliteracies” Bodies, texts, and emergence. Journal of Literacy Research, 45(1), 22–46.
Liedman, S.-E. (2011). Hets! En bok om skolan. Albert Bonniers Förlag.
Lindgren, M. & Bergman, Å. (2014). El Sistema som överskridande verksamhet – konstruktion av ett musikpedagogiskt forskningsprojekt. I T. Karlsson Häikiö, M. Lindgren & M. Johansson, M. (Red.), Texter om konstarter och lärande (s. 107–130). Göteborgs universitet, Konstnärliga Fakulteten, Art Monitor.
Lindström, L. (2012). Aesthetic learning about, in, with and through the arts: A curriculum study. The International Journal of Art & Design Education, 31(2), 166–179.
Litteraturbanken (2021). Varför ska man läsa poesi? Hämtad 21-06- 08 från https://litteraturbanken.se/skolan/varfor-ska-man-lasa-poesi/
Lunneblad, J. (2020). The value of poverty: An ethnographic study of a school-community partnership. Ethnography and Education, 15(4), 429–444.
Maagerø, E. & Tønnesen, E. S. (2014). Multimodal tekstkompetanse. Portal.
Marner, A. & Örtegren, H. (2003). En kulturskola för alla – estetiska ämnen och läroprocesser i ett mediespecifikt och medieneutralt perspektiv. Forskning i fokus nr 16. Myndigheten för skolutveckling.
Myndigheten för kulturanalys. (2019). Kulturanalys 2019: En lägesbedömning i relation till de kulturpolitiska målen (Rapport 2019:1). Hämtad 2021-04-13 från https://kulturanalys.se/wp-content/uploads/2020/09/kulturanalys-2019_webb-20200921.pdf
Nussbaum, M. (2010). Not for profit: Why democracy needs the humanities. Princeton University Press.
Schmidt, C. & Häggström, M. (2019). Literacy and multimodality in Swedish teacher education: Understanding and bringing together theory and practice. Utbildning & Lärande, 13(1), 7–23.
Selander, S. (2009). Didaktisk design. I S. Selander & E. Svärdemo-Åberg (Red.) Didaktisk design i digital miljö: nya möjligheter för lärande (s. 17-36).. Liber.
Sigvardsson, A. (2020). Don't fear poetry! Secondary teachers' key strategies for engaging pupils with poetic texts. Scandinavian Journal of Educational Research, 64(6), 953–966.
Skolverket (2011/2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Reviderad 2019. Hämtad 210915 från https://www.skolverket.se/getFile?file=4206
Street, B. (2006). Autonomous and ideological models of literacy: Approaches from New Literacy Studies. Media Anthropology Network, 17.
SFS 2010:800. Skollag. Hämtad 20-10-09 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
SOU 2004:51. Vem får vara med? : En belysning av folkbildningens relation till icke-deltagarna : Slutbetänkande. Utbildningsdepartementet.
SOU 2016:69. En inkluderande kulturskola på egen grund: Betänkande av Kulturskoleutredningen. Utbildningsdepartementet. Hämtad 2020-10-20 från https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2016/10/sou-201669/
SOU 2020:46. En gemensam angelägenhet. Utbildningsdepartemenetet. Hämtad 20-08-16 från https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2020/08/sou-202046/
Statskontoret. (2021). Olika vägar till likvärdig skola: utvärdering av likvärdighetsbidraget till skolan: slutrapport. (2021). Statskontoret.
Thorgersen, K. (2007). Unspoken truths: about aesthetics in Swedish schools. [Licentiatuppsats, Luleå tekniska universitet]. Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-25671
UN. (2015). The Sustainable Development Agenda. Hämtad 2021-04-05 från: https://www.un.org/sustainabledevelopment/development-agenda/
UNICEF. (1989). Barnkonventionen. Hämtad 2020-10-20 från https://unicef.se/barnkonventionen.
Van Leeuwen, T. (2015). Discourse aesthetics. I G. Kvåle, M. Maagerö & A. Veum Kontekst, språk og multimodalitet. Nyere sosialsemiotiske perspektiver (s. 187-201). Fagbokforlaget.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Vetenskapsrådet.
Wahlström, N. & Sundberg, D. (Red.) (2018). Transnational curriculum standards and classroom practices: the new meaning of teaching. Routledge.
Weldemariam, K. (2020). Learning with vital materialities: weather assemblage pedagogies in early childhood education. Environmental Education Research, 26(7), 935–949. DOI: 10.1080/13504622.2020.1761300
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Studentlitteratur.
Winner, E., Goldstein, T. R. & Vincent-Lancrin, S. (2013). Art for art's sake?: the impact of arts education. OECD.
Wolf, L. (2004). Till dig en blå tussilago: Att läsa och skriva lyrik i skolan (2 [utök.] uppl.). Studentlitteratur.
Downloads
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Kategorier
Licens
Copyright (c) 2021 Katharina Dahlbäck, Catarina Schmidt
Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.
Författare till innehåll publicerat i Forskul behåller upphovsrätten till sina verk. Artiklar publiceras under villkoren i en Creative Commons-licens CC BY, som tillåter användning, nedladdning, distribution, länkning till och reproduktion i vilket medium som helst, förutsatt att originalverket är korrekt citerat.
