Frikyrklig diakoni i förändring
Ledares perspektiv på samhällsbidrag, identitet, hot och religionsmöten
DOI:
https://doi.org/10.58412/hyb.v3i2.17650Nyckelord:
frikyrklig diakoni, idéburen välfärd, civilsamhällesaktörer, kristen värdegrund, religionsmötenAbstract
Denna explorativa och induktiva studie undersöker hur ledare inom fyra frikyrkliga diakonala organisationer – Erikshjälpen, Hela Människan, Göteborgs Räddningsmission och Hyllie Park Talentbyrå – förstår sin roll som civilsamhällesaktörer i ett föränderligt välfärdslandskap. Genom fokusgruppsintervjuer analyseras ledarnas uppfattningar om samhällsbidrag, identitet, hot mot organisationernas särart samt erfarenheter av religionsmöten. Studien bygger på tematisk analys och belyser spänningen mellan offentlig finansiering och ideologisk integritet, liksom möjligheten till interkulturell gästfrihet i ett mångreligiöst samhälle. Resultaten visar att ledarna värnar om organisationernas kristna värdegrund, samtidigt som de navigerar komplexa krav från både stat och marknad. Studien bidrar till kunskap om idéburen välfärd och lägger grund för vidare forskning om religiöst motiverat socialt arbete i Sverige.
Referenser
Daniel Arnesen och Karl Henrik Sivesind, Organisasjonslandskap i endring 2009–2019: Fra ideologisk samfunnsendring til individuell utfoldelse? (Bergen: Senter for forskning på sivilsamfunn og frivillig sektor, 2020).
Åsa Bengtsson, Nyktra kvinnor: Folkbildare, företagare och politiska aktörer: Vita Bandet 1900–1930 (Göteborg: Makadam, 2011).
Virginia Braun och Victoria Clarke, ”Using Thematic Analysis in Psychology”, Qualitative Research in Psychology 3/2 (2006), 77–101. DOI: https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa
Virginia Braun och Victoria Clarke, Thematic Analysis: A Practical Guide (London: SAGE, 2022). DOI: https://doi.org/10.53841/bpsqmip.2022.1.33.46
Luke Bretherton, Christianity and Contemporary Politics (Oxford: Wiley Blackwell, 2010). DOI: https://doi.org/10.1002/9781444317824
Luke Bretherton, ”A Postsecular Politics? Inter-faith Relations as a Civic Practice”, Journal of the American Academy of Religion 79/2 (2011), 199–215. DOI: https://doi.org/10.1093/jaarel/lfq084
Luke Bretherton, Resurrecting Democracy: Faith, Citizenship, and the Politics of Common Life (New York: Cambridge University Press, 2015). DOI: https://doi.org/10.1017/CBO9781139343442
Luke Bretherton, Christ and the Common Life: Political Theology and the Case for Democracy (New York: Cambridge University Press, 2019).
Alan Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder (Stockholm: Liber, 2018).
Anders Bäckström, red., Welfare and Values in Europe: Transitions related to Religion, Minorities and Gender Northern Europe: Sweden, Norway, Finland, England (Acta Universitatis Upsaliensis: Studies in Religion and Society 4; Uppsala: Uppsala Religion and Society Research Centre, 2011).
Adam Dinham, ”Reimaging Religion and Belief in the Public Sphere”, Modern Believing 61/2 (2020), 141–151. DOI: https://doi.org/10.3828/mb.2020.9
Samuel Engblom, Idéburen välfärd: Betänkande av Utredningen om Idéburna aktörer i välfärden (SOU 2019:56). Online: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2019/12/sou-201956/.
Karin Gavelin, Annica Kassman och Carin Engel, Om idéburna organisationers särart och mervärde: En forskningskartläggning (Stockholm: Överenskommelsen, 2010).
Gunnar Hallingberg, Läsarna: 1800‑talets folkväckelse och det moderna genombrottet (Stockholm: Atlantis, 2010).
Ulf Hammare, Mellan löften om särart och krav på evidens: En studie av kunskap och kunskapssyn i socialt inriktade ideella, privata och offentliga organisationer (Stockholms universitet: Avhandling, 2013).
Ebba Henrekson och Truls Neubeck, ”Idéburen välfärd i Sverige – en systematisk litteraturstudie”, Socialvetenskaplig tidskrift 29/1 (2022), 1–25. DOI: https://doi.org/10.3384/SVT.2022.29.1.4412
Niklas Holmefur, Den osynliga religionen: Analys av policy för svensk utvecklingspolitik 2010–2014 (Studia Missionalia Svecana 117; Uppsala: Uppsala Universitet, 2016).
Pernilla Hultén och Filip Wijkström, Särart och mervärde i den ideella sektorn: En studie av ledares syn på de idéburna organisationernas betydelse (Stockholm: Social-styrelsen, 2006).
Ulrik Josefsson, Liv och över nog: Den tidiga pingströrelsens spiritualitet (Bibliotheca Theologiae Practicae 77; Skellefteå: Artos & Norma, 2005).
Mats Larsson, Vi kristna unga qvinnor: Askers Jungfruförening 1865–1903 – Identitet och intersektionalitet (Acta Universitatis Upsaliensis; Uppsala universitet: Avhandling, 2015).
Paul Lichterman, Elusive Togetherness: Church Groups Trying to Bridge America’s Divisions (Princeton: Princeton University Press, 2005). DOI: https://doi.org/10.1515/9781400842957
Stig Linde, ”Från välfärdsstat till välfärdsmix, från statskyrka till civilsamhällesaktör”, i Diakoni – reflektion och praktik, red. Elisabeth Christiansson Drake, Mats J. Hansson och Stig Linde (Stockholm: Verbum, 2022), 95–118.
Linnea Lundgren, A Risk or a Resource? A Study of the Swedish State’s Shifting Perception and Handling of Minority Religious Communities between 1952–2019 (Stockholm: Ersta Sköndal Bräcke högskola, 2021).
Sven Lundkvist, Folkrörelserna i det svenska samhället 1850–1920 (Uppsala: Universitetsförlaget, 1977).
Tommy Lundström och Filip Wijkström, The Nonprofit Sector in Sweden (Manchester: Manchester University Press, 1997).
Tommy Lundström och Filip Wijkström, ”Från röst till service: Vad hände sen?”, i Civilsamhället i samhällskontraktet: En antologi om vad som står på spel, red. Filip Wijkström (Stockholm: European Civil Society Press, 2012), 89–112.
Robert D. Putnam, Robert Leonardi och Raffaella Y. Nanetti, Making Democracy Work: Civic Traditions in Modern Italy (Princeton: Princeton University Press, 1992).
Arne Rasmusson, ”The Church as a ’Creative Minority’: On Being Church in Today’s Europe”, i Religions and Churches in a Common Europe, red. Janos Wildman (Bremen: Europäischer Hochschuleverlag, 2012), 72–88.
Arne Rasmusson, ”Kyrkan och kampen för ett bättre samhälle: En alternativ historia” STK 96/2 (2020), 173–199.
Morten Sager, ”Mellan idéburen välfärd och evidens: En breddad syn på kunskap”, Socialmedicinsk tidskrift 100/6 (2023), 786–799. DOI: https://doi.org/10.62607/smt.v100i6.21382
Ola Sigurdson, Det postsekulära tillståndet: Religion, modernitet, politik (Göteborg: Glänta Produktion, 2009).
Stephen Sirris, ”Institutional Complexity Challenging Values and Identities in Scandinavian Welfare Organisations”, i Understanding Values Work, red. Harald Askeland et al. (Cham: Palgrave Macmillan, 2020). DOI: https://doi.org/10.1007/978-3-030-37748-9_4
Karl Henrik Sivesind och Håkon Solheim Trætteberg, ”Does Out-Contracting of Welfare Services Promote Active Citizenship?”, i Promoting Active Citizenship: Markets and Choice in Scandinavian Welfare, red. Karl Henrik Sivesind och Jo Saglie (London: Palgrave Macmillan, 2017), 15–34. DOI: https://doi.org/10.1007/978-3-319-55381-8
Karl Henrik Sivesind och Håkon Solheim Trætteberg, Välfärdsinsatser på religiös grund: Förväntningar och problem (Skellefteå: Artos, 2014).
Roland Spjuth, ”Diakonins historia: Från fornkyrka till framtid”, i Diakonins perspektiv, red. Helene Wallskär (Stockholm: Verbum, 1999), 32–46.
Jeffrey Stout, Blessed are the Organized: Grassroots Democracy in America (Princeton: Princeton University Press, 2012).
Fredrik Wenell, Omvändelsens skillnad: En diasporateologisk granskning av frikyrklig ungdomskultur i folkkyrka och folkhem (Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2015).
Victoria Wibeck, Fokusgrupper: Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod (Lund: Studentlitteratur, 2010).
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2025 Maria Ledstam
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika 4.0 Internationell Licens.
