Den sammanflätade kunskapen

Autoetnografins möjligheter i forskning om långvarig sjukdom

Abstract

I den här artikeln används autoetnografi som metod för att både synliggöra mina egna erfarenheter av att leva med astma, men också för att reflektera över hur dessa erfarenheter har påverkat min forskning. Att använda autoetnografi på detta sätt gör det möjligt att reflektera över den kunskap som produceras inom etnologin och på så sätt även för att skapa andra perspektiv på att leva med långvarig sjukdom. Istället för att fokusera på de kroppsliga problem som sjukdom kan generera, skiftar analysen fokus till sociala relationer med andra människor. Här blir välvilja ett centralt tema för att förstå hur kategoriseringar av den ”sårbare andre” fungerar och vilka hinder och begränsningar detta medför i livet med astma. Autoetnografi behöver därför inte bara handla om att skriva om sina egna erfarenheter av en kropp med en långvarig sjukdom, utan också om hur autoetnografi är sammanflätad med andras erfarenheter.