Freezers full of gold

Living well with landscape in rural Northern Sweden

Författare

  • Flora Mary Bartlett The Nordic Museum

DOI:

https://doi.org/10.54807/kp.v32.2173

Nyckelord:

freezers, landscape, hunting, Northern Sweden

Abstract

Moderna frysboxar har förändrat matförvaringen i Sverige. Baserad på ett tretton månader långt fältarbete i Arjeplog (Norrland/Sápmi), undersöker den här artikeln hur toppmatade frysboxar spelar en viktig roll i merän-mänskliga nätverk av mat, hållbarhet, och “det goda livet” i det lokala samhället. Det mesta av proteinet som lagrades i frysarna av deltagarna jagades eller plockades från det lokala landskapet, och deltagarna kände sig “rika och nöjda” med frysboxar fyllda av “naturlig” mat. Genom att utgå från teorier om nymaterialism och det mer-än-mänskliga, undersöker jag relationerna mellan älgen, frysboxen, skogen, och kroppen. Jag hävdar att frysboxen inte är ett statiskt föremål utan en levande aktör i dessa nätverk av det goda livet. Artikeln är ett empiriskt grundat bidrag till studier om frysning och landskapsrelationer i norra Sverige.

Nedladdningar

Nedladdningsdata är inte tillgängliga än.

Referenser

Bartlett, Flora Mary (2020). The turbulence of climate discourses in Northern Sweden. Anthropology Matters 20(1), 10–33. https://doi.org/10.22582/am.v20i1.542

Bartlett, Flora Mary (2021). In galleries and beer cans: Experimental photography in explorations of Northern Swedish landscapes. Visual Anthropology Review 31(1), 164–192. https://doi.org/10.1111/var.12236

Bennett, Jane (2007). Edible matter. New Left Review 45, 133–145.

Bennett, Jane (2010). Vibrant matter. Durham: Duke University Press.

Bergman, Ingela (2018). Kulturarv, landskap och identitetsprocesser i Norra FennoSkandien 500–1500 E.KR.: Slutrapport från ett forskningsprogram. Göteborg & Stockholm: Makadam Förlag.

Bildtgård, Torbjörn (2010). What it means to “eat well” in France and Sweden. Food and Foodways 18(4), 209–232. https://doi.org/10.1080/07409710.2010.529017

Butler, Andrew et al. (2019). Foraging for identity: The relationships between landscape activities and landscape identity after catastrophic landscape change. Landscape Research 44(3), 303–319.

Damsholt, Tine et al. (2009). Materialiseringer: Nye perspektiver pa materialitet og kulturanalyse. Aarhus: Aarhus universitetsforlag.

Ekman, Ann Krisin (1991). Community, carnival and campaign: expressions of belonging in a Swedish region. Stockholm: Department of Social Anthropology, Stockholm University.

Ericsson, Göran (2003). Of moose and man: The past, the present and the future of human dimensions in moose research. Alces 39, 11–26.

Fischer, Edward (2014). The good life: Aspiration, dignity, and the Anthropology of wellbeing. Stanford: Stanford University Press.

Gan, Elaine et al. (2017) Introduction: Haunted landscapes of the Anthropocene. In: Tsing, Anna Lowenhaupt & Swanson, Heather Anne & Gan, Elaine & Bubandt, Nils (eds) Arts of living on a damaged planet. Minneapolis: The University of Minnesota Press.

Green, Carina (2009). Managing Laponia: A world heritage site as arena for Sami ethno-politics in Sweden. Uppsala: Department of Cultural Anthropology and Ethnology, Uppsala University.

Grimshaw, Anna & Ravetz, Amanda (2005). Introduction: Visualizing Anthropology. In: Grimshaw, Anna & Ravetz, Amanda (eds) Visualizing Anthropology. Bristol: Intellect Books.

Gunnarsdotter, Yvonne (2008a). Swedish rural inhabitants coping with change: Moose hunting, the school and the church. In: Emanuelsson, Marie & Johansson, Eva &

Ekman, Ann-Kristin (eds) Peripheral communities: Crisis, continuity and long-term survival. Uppsala: Department of Urban and Rural Development, Swedish University of Agricultural Sciences.

Gunnarsdotter, Yvonne (2008b). What happens in a Swedish rural community when the local moose hunt meets hunting tourism? In: Lovelock, Brent (ed) Tourism and the consumption of wildlife: Hunting, shooting and sport fishing. New York: Routledge.

Hallqvist, Johan (2022). Människoliknande teknik och det möjligt mänskliga: En etnologisk studie av relationer mellan människor och teknik. Umeå: Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå

Universitet.

Hand, Martin & Shove, Elizabeth (2007). Condensing practices: Ways of living with a freezer. Journal of Consumer Culture 7(1), 79–104. https://doi.org/10.1177/1469540507073509

Haraway, Donna (2016). Staying with the trouble: Making kin in the Chthulucene. Durham: Duke University Press.

Henare, Amiria & Holbraad, Martin & Wastell, Sari (2007). Thinking through things: Theorising artefacts ethnographically. London: Routledge.

Ingold, Tim (2000). The perception of the environment: Essays on livelihood, dwelling and skill. London: Routledge.

Ingold, Tim (2011). Being alive: Essays on movement, knowledge and description. New York: Routledge. Isenhour, Cindy (2011). How the grass became greener in the city: On urban imaginings and practices of sustainable living in Sweden. City & Society 23(2), 117–134. https://doi.org/10.1111/j.1548-744X.2011.01058.x

Jönsson, Håkan (2020). Svensk måltidskultur. Stockholm: Carlsson.

Larsson Heidenblad, David (2021). The environmental turn in postwar Sweden: A new history of

knowledge. Lund: Lund University Press.

Latour, Bruno (2005). Reassembling the social: An introduction to actor-network-theory. Oxford: Oxford University Press.

Marshall, Matilda (2021). Prepared for a crisis and the unexpected: managing everyday eventualities through food storage practices. Food, Culture & Society, 1–22. https://doi.org/10.1080/15528014.2021.1967643

Mellander, Elias (2021). Med krisen som framtidshorisont: Om mötet mellan prepping och pandemin. Kulturella Perspektiv 30(2–3), 1–8.

Miller, Daniel (2005). Introduction. In: Miller, Daniel (ed) Materiality. North Carolina: Duke University Press.

Sandgren, Fredrik (2016). “Do not break the cold chain!” The introduction of a system for deep frozen food in Sweden 1940-1960. History of Retailing and Consumption 3(1), 8–37. https://doi.org/10.1080/2373518X.2016.1266821

Saxer, Martin & Schorch, Philipp (2020). Introduction: Materiality and connectivity. In: Schorch, Philipp & Saxer, Martin & Elders, Marlen (eds) Exploring materiality and connectivity in Anthropology and beyond. London: UCL Press.

Tilley, Christopher 2004. The materiality of stone: Explorations in landscape phenomenology. Oxford: Berg.

Tsing, Anna Lowenhaupt (2015). The mushroom at the end of the world: On the possibility of life in capitalist ruins. Princeton and Oxford: Princeton University Press.

Tsing, Anna & Gan, Elaine & Bubandt, Nils (2017). Introduction: Haunted landscapes of the Anthropocene. In Tsing, Anna & Gan, Elaine & Bubandt, Nils (eds) Arts of living on a damaged planet. Minneapolis: The University of Minnesota Press.

Vallström, Mikael & Vallström, Maria & Svensson, Lotta (2021). Leva och låta dö? Dagboksanteckningar om ansvarstagande, landsbygdens fördelar och samhällets resiliens under pandemins tid. Kulturella Perspektiv 30, 1–8.

Walton, Samantha (2021). Everybody needs beauty: In search of the nature cure. London: Bloomsbury. Wollin Elhouar, Elisabeth (2014). Tillhör vi Sveriges framtid? En etnologisk studie av vardag och hållbarhet i norrländsk glesbygd. Stockholm: Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Stockholms universitet.

Wolvén, Lars-Erik (1990). Jakten på det goda livet: om konsten att fånga välfärd och livskvalitet. Stockholm: Rabén & Sjögren.

Publicerad

2023-03-07

Referera så här

Bartlett, F. M. (2023). Freezers full of gold: Living well with landscape in rural Northern Sweden. Kulturella Perspektiv – Svensk Etnologisk Tidskrift, 32(1). https://doi.org/10.54807/kp.v32.2173

Nummer

Sektion

Tema: Cold and freezing