Njutbart förfall - om urban exploring i svenska ödehus
DOI:
https://doi.org/10.54807/kp.v34.39133Nyckelord:
ödehus, sublimitet, urbex, förfall, nostalgiAbstract
Under 2010- och 2020-talen har intresset för att besöka, fotografera och dela bilder av övergivna hus på svensk landsbygd blivit synligt under hashtags som #ödehus. Praktiken – som kallas urbex – har sina subkulturella rötter i en internationell kontext, där besök i det övergivna och förfallna särskilt handlar om att bli vittne till det sista av industrialiseringens spår. Men när det handlar om besök i hus som en gång varit hem blir betydelsen en annan. Syftet med att artikeln är att med utgångspunkt i urbexares digitala inlägg, följares kommentarer av dessa och intervjuer med urbexare besvara hur ödehus görs till något upphöjt och begärligt – till något sublimt.
Nedladdningar
Downloads
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2025 Sara Lovisa Nyheim

Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.