”Jag kan inte leva som de förväntar sig att jag ska leva” : En yngre generation resonerar om rättvis omställning på landsbygden

Maria Vallström; Susanna Areschoug

doi:10.54807/kp.v35.51661

Författare

Maria Vallström Södertörns högskola
Susanna Areschoug Stockholms universitet

DOI:

https://doi.org/10.54807/kp.v35.51661

Nyckelord:

klimatförändringar, landsbygder, hållbarhet, ungdom, rättvis omställning

Abstract

Den här artikeln undersöker landsbygdsungdomars syn på klimatfrågan ur ett miljörättviseperspektiv, med fokus på hur plats påverkar deras resonemang kring hållbarhet. Materialet bygger på intervjuer med landsbygdsinvånare mellan 20 och 35 år vilka samlats in inom ramen för två olika forskningsprojekt. Teorier om miljörättvisa – distributiv, procedurell och erkännande – och retoriska begrepp som rationalisering, legitimering, rättfärdigande och vädjande argument (Wolrath Söderberg & Wormbs 2022) används för att analysera hur unga förklarar sitt engagemang i klimatfrågan. Ingen av de intervjuade förnekar klimatförändringar, men deras argument belyser hur sociala, ekonomiska och geografiska faktorer påverkar möjligheten till omställning. Genom att synliggöra dessa platsspecifika perspektiv bidrar artikeln till en mer nyanserad förståelse av hållbarhet bortom urbana normer.

Nedladdningar

Nedladdningsdata är inte tillgängliga än.

Författarbiografier

Maria Vallström, Södertörns högskola

Maria Vallström är docent i etnologi och lektor på Södertörns högskola. Hon är också verksam som forskare på FoU Hälsingland. Hennes forskningsområden är hållbar utveckling, mobilisering, landsbygd och maktdimensioner kopplade till plats.

Orcid: 0000-0002-1583-8055.

Susanna Areschoug, Stockholms universitet

Susanna Areschoug är lektor, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. Hennes forskningsintressen berör identitetsskapande, genusrelationer, kulturuttryck och livsvillkor bland unga, särskilt på svensk landsbygd.

Orcid: 0000-0003-4446-7238