Boksamtalet som arbetssätt för förskolebarns lärande om hållbarhet
DOI:
https://doi.org/10.61998/forskul.v14i1.25666Nyckelord:
kommunikation, boksamtal, förskola, hållbar utveckling, kompetensutvecklingAbstract
Det övergripande syftet med denna studie var att utveckla kunskap om vilket innehåll kopplat till hållbarhet som framträder när förskollärare och barn tillsammans läser och samtalar om en bok. Studien har genomförts inom ramen för Ifous forsknings-och utvecklingsprogram Hållbar förskola. Inom programmet ges förskollärarna uppgifter som syftar till att vidareutveckla deras kunskap om lärande för hållbarhet och kompetens i att utveckla arbetssätt för barns lärande om hållbarhet. De analyserade texterna i denna studie omfattar 151 inspelade och transkriberade boksamtal mellan förskollärare och barn i förskolan. I resultatet framträder tre olika innehåll som kommuniceras i boksamtalen kopplat till hållbarhet, dessa är: 1) relationer mellan människor, 2) relationer mellan människa och natur och 3) relationer mellan människa och samhälle. Resultaten visar att boksamtal kan ge stöd för barn att utveckla både sitt språk och sitt kunnande om hållbarhet. Studien bidrar därmed till forskningen om hur litteratur kan användas i förskolans undervisning.
Book talks as a methodology for preschool children’s learning about sustainability
The overall aim of this study was to develop knowledge about which content linked to sustainability is communicated when preschool teachers and children read and talk about a book together. The study takes place within the Ifous research and development program Sustainable preschools. Here, participants are given tasks to further develop their knowledge of learning for sustainability and working methods for children's learning about sustainability. The analyzed texts in this study include 151 recorded and transcribed book talks between preschool teachers and children in preschool. The result highlights three different contents linked to sustainability. These are: 1) relationships between people, 2) relationships between people and nature, and 3) relationships between people and society. The results show that book talks may support children in developing both their language and their knowledge of sustainability. The study thus contributes to research on how literature can be used in preschool teaching.
Referenser
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion: Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Studentlitteratur.
Backman, A. (2020). Med barns perspektiv på innehåll i barnböcker och undersökande boksamtal. I I. Pramling Samuelsson & N. Pramling (Red.), Förskollärares egen forskning: Praktiska exempel (s. 21–42). Studentlitteratur.
Backman, A. (2023). ‘But dragons don’t exist, do they?’: Preschoolers’ focus in determining whether a picturebook is a non-fiction or not. Journal of Early Childhood Literacy, 25(2), 367–393. https://doi.org/10.1177/14687984231161115 DOI: https://doi.org/10.1177/14687984231161115
Beck, I. & McKeown, M. (2001). Text talks: Capturing the benefits of read-aloud experiences for young children. The reading teacher, 55(1), 10–20.
Borg, F., Pramling Samuelsson, I. & Gericke, N. (2024). Developing a whole (pre)school approach to sustainability: Insights from global citizenship and early childhood education across Nordic countries. I A. E. J. Wals, B. Bjønness, A. Sinnes & I. Eikeland (Red.), Whole school approaches to sustainability: Education renewal in times of distress (s. 167–175.) Springer. DOI: https://doi.org/10.1007/978-3-031-56172-6_11
Braun, V., Clarke, V., Hayfield, N. & Terry, G. (2019). Thematic analyses. I P. Liamputtong (Red.), Handbook of research methods in health and social sciences (s. 843–860). Springer. DOI: https://doi.org/10.1007/978-981-10-5251-4_103
Bruner, J. (2006). Narrative and paradigmatic modes of thought. I In Search of pedagogy: The selected works of Jerome Bruner, Vol. 2 (s. 116–128). Routledge.
Bylund, A. & Björk-Willén, P. (2015). Multilingual becoming in reading: a picture storybook-reading-assemblage in early years education. I S. Mourao & M. Lourenco (Red.), Early years second language education: International perspectives on theory and practice (s. 78–92). Routledge.
Cohrssen, C., Niklas, F. & Tayler, C. (2015). ‘Is that what we do?’ Using a conversation-analytic approach to highlight the contribution of dialogic reading strategies to educator–child interactions during storybook reading in two early childhood settings. Journal of Early Childhood Literacy, 16(3), 361–382. https://doi.org/10.1177/1468798415592008 DOI: https://doi.org/10.1177/1468798415592008
Chambers, A. (2014). Böcker inom och omkring oss. Gilla Böcker.
Davis, J. & Elliot, S. (Red.). (2024). Young children & the environment: Early education for sustanablility (3 uppl.). Cambridge University Press.
Dolk, K. (2024). Att hantera tiggeri som samhällsfenomen i förskolan: Pedagogiska och etiska svårigheter kring ett känsligt och kontroversiellt ämne. Pedagogisk forskning i Sverige, 29(1–2), 74–96. https://doi.org/10.15626/pfs29.0102.04 DOI: https://doi.org/10.15626/pfs29.0102.04
Engdahl, I., Pramling Samuelsson, I. & Ärlemalm-Hagsér, E. (2021). Swedish teachers in the process of implementing education for sustainability in early childhood education. New Ideas in Child and Educational Psychology, 1(1), 3–23. https://doi.org/10.11621/nicep.2021.0101 DOI: https://doi.org/10.11621/nicep.2021.0101
Engdahl, I., Pramling Samuelsson, I. & Ärlemalm-Hagsér, E. (2023). Systematic child talks in early childhood education: A method for sustainability. Children MDPI, 10(4), 661. https://doi.org/10.3390/children10040661 DOI: https://doi.org/10.3390/children10040661
Engdahl, I., Pramling Samuelsson, I. & Ärlemalm-Hagsér, E. (2024). How preschool education in Sweden contributes to cultures for sustainability: Rights and Equity at the core of ECEfS? I J. M. Davis & S. Elliott (Red.), Young children & the environment: Early education for sustainability (3 uppl.) (s. 255–273). Cambridge. DOI: https://doi.org/10.1017/9781009199971.016
FN. (1989). Konventionen om barnets rättigheter.
FN. (2015). Globala målen för hållbar utveckling.
Hwang, P., Lundberg, I., Rönnberg, J. & Smedler, A.-C. (Red.). (2005). Vår tids psykologi. Natur och kultur.
Ifous. (2021). Plan för forskning- och utvecklingsprogrammet: Hållbar förskola.
Ifous. (2025). Små steg: Stora avtryck.
Jickling, B. & Sterling, S. (2017). Post-sustainability and environmental education: framing issues. I B. Jickling & S. Sterling (Red.), Post-sustainability and environmental education: remaking education for the future (s. 1–11). Palgrave Macmillan. DOI: https://doi.org/10.1007/978-3-319-51322-5_1
Johansson, G. & Åstedt, I. (1996). Förskolans utveckling: Fakta och funderingar (2 uppl.). HLS förlag. DOI: https://doi.org/10.37062/sf.33.18551
Kall, A.-S., Uhrqvist, O. & Asplund, T. (2024). What’s the matter in education for sustainable development?: How sustainability stories make matter as issues or problems. Environmental Education Research, 30(4), 544–559. https://doi.org/10.1080/13504622.2023.2213418 DOI: https://doi.org/10.1080/13504622.2023.2213418
Kindle, K. (2011). Same book, different experience: A comparison of shared reading in preschool classrooms. Journal of Literacy and Literacy Education, 7(1), 13–34.
Mellor, M. (2005). Ecofeminism and environmental ethics: A materialist perspective. I M. E. Zimmerman, J. B. Callicot, K. J. Warren, J. Klaver & J. Clark (Red.), Environmental philosophy: from animal rights to radical ecology (4 uppl.) (s. 208–227). Prentice Hall.
Nilsen, M., Petersen, P. & Danielsson, K. (2023). Digital högläsning för flerspråkande i förskolan. Utbildning & Lärande, 17(4). https://doi.org/10.58714/ul.v17i4.18253 DOI: https://doi.org/10.58714/ul.v17i4.18253
Ohlsson, A., Gericke, N. & Borg, F. (2022). Integration of education for sustainability in the preschool curriculum: A comparative study between the two latest Swedish curricula. Journal of Childhood, Education & Society, 3(1), 12–27. https://doi.org/10.37291/2717638X.202231130 DOI: https://doi.org/10.37291/2717638X.202231130
Pihl, A. (2022). Children retelling stories: Responding, reshaping, and remembering in early childhood education and care. [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet]. https://hdl.handle.net/2077/73699
Pramling, N. (2023). Lek och lärande på bibliotek. Digiteket och Kulturrådet / Läsfrämjandet för folkbiblioteket.
Pramling Samuelsson, I., Engdahl, I. & Ärlemalm–Hagsér, E. (2024). Att genomföra systematiska barnsamtal– till nytta för hållbarhet i förskolan? Educare, (2), 84–106. https://doi.org/10.24834/educare.2024.2.889 DOI: https://doi.org/10.24834/educare.2024.2.889
Pramling Samuelsson, I., Engdahl, I. & Ärlemalm-Hagsér, E. (2025). What content in early childhood education for sustainable development is present in Swedish preschools? International Journal of Changes in Education, 2(1), 1–9. https://doi.org/10.47852/bonviewIJCE42023611 DOI: https://doi.org/10.47852/bonviewIJCE42023611
Sandels, S. (1945). Barnträdgårdslärarinnan. I S. Sandels & M. Moberg (Red.), Barnträdgården: En handbok (s. 193–203). Natur & Kultur.
Simonsson, M. (2004). Bilderboken i förskolan: En utgångspunkt för samspel. [Doktorsavhandling, Linköpings universitet].
Skolverket (2018). Läroplan för förskolan, Lpfö 18.
Skolverket. (2025). Läroplan för förskolan, Lpfö 18 reviderad 2025.
SOU 1972:26. Förskolan del 1: Betänkande avgivet av 1968 års barnstugeutredning.
Svenska OMEP. (2020). OMEP:s skala för hållbarhet i förskolan.
Säfström, C. A. & Östman, L. (2020). Transactive teaching in a time of climate crisis. Journal of Philosophy of Education, 54(4), 989–1002. https://doi.org/10.1111/1467-9752.12477 DOI: https://doi.org/10.1111/1467-9752.12477
Sörlin, S. (2017). Antropocen: En essä om människans tidsålder. Weyler.
UNESCO. (2005). UN decade of education for sustainable development [2005–2014].
UNESCO. (2020). Roadmap for education for sustainable development.
Vetenskapsrådet. (2024). God forskningssed 2024.
Vygotsky, L. S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Bokförlaget Daidalos AB.
Vygotsky, L. S. & Rieber, R. W. (Red.). (1998). The collected works of L. S. Vygotsky, Vol. 5. Child psychology. (M. J. Hall, Övers.). Plenum Press.
Wallerstedt, C. & Pramling, N. (2023). Att arbeta lekresponsivt. Gleerups.
Ärlemalm-Hagsér, E., Engdahl, I. & Pramling Samuelsson, I. (2023). Förskollärares mångfasetterade motiv för undervisning om hållbarhet. Nordisk barnehageforskning, 19(3), 1–22. https://doi.org/10.23865/nbf.v19.345 DOI: https://doi.org/10.23865/nbf.v19.345
Ärlemalm-Hagsér, E. & Pramling Samuelsson, I. (2021). ”Business as usual”? Or transformative and transactive teaching leading towards the Agenda 2030 goals in Swedish early childhood education. International Journal of Early Childhood Environmental Education, 9(1), 94–111.
Ärlemalm-Hagsér, E. (2022). Förskolans utbildning i antropocen. Pedagogisk forskning i Sverige, 27(3), 96–117. https://doi.org/10.15626/pfs27.03.06 DOI: https://doi.org/10.15626/pfs27.03.06
Downloads
Publicerad
Referera så här
Licens
Copyright (c) 2025 Ingrid Pramling Samuelsson, Ingrid Engdahl, Eva Ärlemalm-Hagsér
Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.
Författare till innehåll publicerat i Forskul behåller upphovsrätten till sina verk. Artiklar publiceras under villkoren i en Creative Commons-licens CC BY, som tillåter användning, nedladdning, distribution, länkning till och reproduktion i vilket medium som helst, förutsatt att originalverket är korrekt citerat.
