Kan Gamla testamentet bli som nytt?

Förkunnelse i skuggan av ett "döende" testamente

Författare

DOI:

https://doi.org/10.58412/hyb.v1i1.10615

Nyckelord:

Förkunnelse, Gamla testamentet, hebreiska bibeln, Brent Strawn, Torpkonferensen, Nyhemsveckan

Abstract

I denna artikel studeras vilken funktion Gamla testamentet har i gudstjänster och seminarier vid Torpkonferensen, Nyhemsveckan och Svenska Alliansmissionens (SAM) årskonferens. Utgångspunkten är en språkanalogi som introducerats av Brent Strawn: om Gamla testamentet förstås som ett språk, hur livskraftigt kan det då sägas vara? I artikeln undersöks detta med hjälp av fyra del- frågor: 1) Vilka gammaltestamentliga texter används och hur ser relationen ut till bruket av nytestamentliga texter? 2) Hur ser bruket av Gamla testamentets texter ut i relation till olika typer av samlingar? 3) Hur används de gammaltestamentli- ga texterna? 4) Hur relaterar den tonsatta bönens form till Psaltarens psalmer? Det som framkommer av analysen är att stora delar av Gamla testamentet inte kommer till tals vid dessa konferenser, trots att de skulle ha viktiga bidrag att ge i en tid präglad av en global pandemi. När väl Gamla testamentet används är det vidare selektivt, fragmentariskt och terapeutiskt. Ytterst indikerar detta att Gamla testamentet, som självständigt språk, har dött.

Referenser

Greger Andersson, ”Pentekostal hermeneutik: Hur tolkar svenska pingstpredikanter bibeln?”, SJLT 7 (2020): 1–18.

Greger Andersson, ”Att pröva förkunnelsen: Diskussion med utgångspunkt i en rapport om Knutby”, HYBRID 1 (2023): 1–20.

Carl Axel Aurelius, Detta löfte gäller alla: Företal till Bibeln (Stockholm: Artos, 2010).

David W. Bebbington, Evangelicalism in Modern Britain: A History from the 1730s to the 1980s (London: Routledge, 1989).

Teresa Berger, @ Worship: Liturgical Practices in Digital Worlds (New York: Routledge, 2018).

Athalya Brenner-Idan, ”Bible, Theology and Politics in Times of Pandemics”, SEÅ 87 (2022), 1–12.

William P. Brown (red.), The Oxford Handbook of the Psalms (Oxford: Oxford University Press, 2014).

Walter Brueggemann, The Message of the Psalms: A Theological Commentary (Minneapolis: Augsburg, 1984).

Walter Brueggemann, “The Costly Loss of Lament”, JSOT 36 (1986), 57–71.

Walter Brueggemann, Preaching from the Old Testament (Working Preacher Books; Minneapolis: Fortress, 2019).

Marcus Borg, Speaking Christian: Why Christian Words Have Lost Their Meaning and Power – And How They Can Be Restored (New York: HarperCollins, 2012).

David M. Carr, ”Canonization in the Context of Community: An Outline of the Formation of the Tanakh and the Christian Bible,” sidorna 22–64 i A Gift of God in Due Season: Essays on Scripture and Community in Honor of James A. Sanders, redigerad av Richard D. Weis och David M. Carr (Sheffield: Sheffield Academic, 1996).

Sören Dalevi, Gud som haver barnen kär? Barnsyn, gudsbild och Jesusbild i Barnens bibel och Bibeln i berättelser och bilder (Stockholm: Verbum, 2007).

Sören Dalevi, Barnens bästa bibel (Karlstad: Votum Förlag, 2020).

David Davage, ”Kan Gamla testamentet bli som nytt? Exegetisk undervisning i skuggan av ett ’döende’ testamente,” sidorna 101–129 i Teologisk utbildning, redigerad av Thomas Girmalm (STPU, 3; Umeå: Umeå Universitet, 2020).

David Davage, 7 myter om lovsång: Och vad Bibeln egentligen säger (Umeå: David Media, 2020), 50–67.

Abby Day, Believing in Belonging: Belief and Social Identity in the Modern World (Oxford: Oxford University Press, 2011).

Katie Edwards (red.), Rethinking Biblical Literacy (London: Bloomsbury, 2015).

Seth Erlandsson mfl., Bibeln: Myt eller sanning? (Genarp: XP Media, 2014).

Sune Fahlgren, ”Från blandad kör till lovsångsteam: Historiska och teologiska perspektiv på frikyrkliga sånggrupper”, sidorna 23–76 i Med skilda tungors ljud: Körsång och gudstjänstspråk, redigerad av Stephan Borgehammar (Skellefteå: Artos & Norma, 2013).

Sune Fahlgren, Elin Lockneus och Daniel Strömner (red.), Corona och kyrkorna: Lärdomar, digitala möten och beredskap för nästa kris (Tro & Liv Skriftserie, 12; Libris: Stockholm, 2021).

Gordon Fee och Douglas Stuart, Att läsa och förstå Bibeln (Örebro: Libris, 2002).

Anders Gerdmar, Det står skrivet: Bibeltro kontra bibelkritik (Uppsala: STH Förlag, 2020).

Hermann Gunkel och Joachim Begrich, Einleitung in die Psalmen: Die Gattungen der religiösen Lyrik Israels, 4:e uppl. (HKAT; Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht, 1985).

Richard B. Hays, Echoes of Scripture in the Letters of Paul (New Haven: Yale University Press, 1989).

Richard B. Hays, Echoes of Scripture in the Gospels (Waco: Baylor University Press, 2016).

Paul Heelas och Linda Woodhead, The Spiritual Revolution: Why Religion is Giving Way to Spirituality (Malden: Blackwell, 2005).

Paul Heelas och Linda Woodhead, Religion in Modern Times: An Interpretive Anthology (Oxford: Blackwell, 2000)

William L. Holladay, The Psalms through Three Thousand Years: Prayerbook of a Cloud of Witnesses (Minneapolis: Fortress, 1993).

Ulrik Josefsson, Liv och över nog: Den tidiga Pingströrelsens spiritualitet (Skellefteå: Artos & Norma, 2005).

Mikael Larsson, ”Lustfylld folkbildning för nya generationer”, Svensk Kyrkotidning 8 (2021).

Fredrik Lindström, Suffering and Sin: Interpretations of Illness in the Individual Complaint Psalms (ConBOT; Stockholm: Almqvist & Wiksell International, 1994).

Fredrik Lindström, Det sårbara livet: Livsförståelse och gudserfarenhet i Gamla testamentet (Lund: Arcus, 1998).

Magnus Malm, Som om Gud inte finns: En bok om sekularisering (Skellefteå: Artos & Norma, 2015).

Meredigh B. McGuire, Lived Religion: Faith and Practice in Everyday Life (Oxford: Oxford University Press, 2008).

Peter M. Phillips, The Bible, Social Media, and Digital Culture (New York: Routledge, 2020).

Eric A. Seibert, Enjoying the Old Testament: A Creative Guide to Encountering Scripture (Downers Grove: InterVarsity, 2021).

Christian Smith och Melinda Lundquist Denton, Soul Searching: The Religious and Spiritual Lives of American Teenagers (Oxford: Oxford University Press, 2005).

Jeffrey S. Siker, Liquid Scripture: The Bible in a Digital World (Minneapolis: Fortress, 2017).

Mikael Sjöberg [nu Larsson], Wrestling with Textual Violence: A Case Study of the Jephtah Narrative in Antiquity and Modernity with Special Regard to Gender (Uppsala: Uppsala universitet, 2004).

Roland Spjuth, ”Gamla testamentet och systematisk teologi om det kristna livet,” HYBRID 1 (2023): 84–105.

Brent Strawn, The Old Testament Is Dying: A Diagnosis and Recommended Treatment (Grand Rapids: Baker Academic, 2017).

Brent Strawn, Honest to God Preaching: Talking Sin, Suffering, and Violence (Working Preacher Books; Minneapolis: Fortress, 2021).

Per-Axel Sverker, Frälsningens ord till förändringens tid: Bibel och evangelium i John Stotts teologi (Örebro: Libris, 2021).

Mikael Tellbe, Vad menar vi med att Bibeln är Guds ord? (Örebro: Libris, 2015).

Samuel L. Terrien, The Psalms: Strophic Structure and Theological Commentary (Grand Rapids: Eerdmans, 2003).

Øyvind Tholvsen, Frikyrkokartan ritas om: En rapport om frikyrkornas utveckling i Sverige 2000–2015 (Nätverken för församlingsgrundande och församlingsutveckling, 2016).

David Thurfjell, Det gudlösa folket (Farsta: Molin & Sorgenfrei Förlag, 2015).

W. Sibley Towner, ”Without Our Aid He Did Us Make”: Singing the Meaning of the Psalms”, sidorna 17–34 i A God So Near: Essays on Old Testament Theology in Honor of Patrick D. Miller, redigerad av Brent A. Strawn och Nancy R. Bowen (Bowen: Penn State University Press, 2003).

Thomas Turner, “Stop Taking Jeremiah 29:11 Out of Context”, Relevant Magazine, 3 sept 2020.

Ellen Vingren, ”Lovsångsledaren – en ’prayer intercession’: En kvalitativ studie av lovsångens innebörd och lovsångsledarens uppgift hos åtta lovsångsledare i Sverige” (Masteruppsats; Ansgar: Ansgar Teologiske Høgskole, 2018).

Claus Westermann, Praise and Lament in the Psalms (Atlanta: John Knox, 1981).

Erika Willander, Sveriges religiösa landskap: Samhörighet, tillhörighet och mångfald under 2000-talet (SST:s skriftserie, 8; Stockholm: Myndigheten för stöd till trossamfund, 2019).

David Willgren [nu Davage], ”A Canonical Taming of Suffering: On How Paratextual Activity Reshapes the Relationship Between God and Human in Psalm 71”, sidorna 96–115 i God and Humans in the Hebrew Bible and Beyond: A Festschrift for Lennart Boström on his 67th Birthday, redigerad av idem (Sheffield: Sheffield Phoenix, 2019).

Omslagsbild HYBRID: originalartiklar

Downloads

Publicerad

2023-01-24

Referera så här

Davage, D. (2023). Kan Gamla testamentet bli som nytt? Förkunnelse i skuggan av ett "döende" testamente. HYBRID – Mellan Akademi, Kyrka & Samhälle, 1(1), 21–60. https://doi.org/10.58412/hyb.v1i1.10615

Liknande artiklar

1 2 > >> 

Du kanske också starta en avancerad sökning efter liknande artiklar för den här artikeln.