Våld på våldsamma texter
DOI:
https://doi.org/10.58412/hyb.v3i4.27313Nyckelord:
Domarboken 11:39–40, 2 Samuelsboken 6:7, Jesaja 53:4, 10, textkritik, lectio difficilior potior, lecito vehementior potior, våldsamma texter, våld i bibeln, gudomligt våld, våldAbstract
Detta kapitel behandlar ett antal ställen i Gamla testamentet och Septuaginta som redaktörer, skrivare, översättare och tolkare genom historien har uppfattat som svåra och stötande, vilket återspeglas i olika försök att mildra texten och dess tolkningar. De ställen som diskuteras, Dom 11:39–40, 2 Sam 6:7 och Jes 53:4, 10, relaterar alla till gudomligt eller mänskligt våld. Resultatet av analysen diskuteras i förhållande till det klassiska textkritiska kriteriet lectio difficilior potior (”föredra den svårare läsarten”) och ett möjligt underkriterium, lectio vehementior potior (”föredra den mer våldsamma texten”). Ur hermeneutisk synvinkel är det givande att reflektera över de tolkningsstrategier som kommer till uttryck hos antika skrivare och översättare som gjorde motstånd mot våldsamma bibliska texter. Kan deras tolkningar eller omtolkningar peka på nya sätt att hantera teologiska och etiska dilemman? Var de överkänsliga på vissa sätt? Vi som moderna läsare bör vara medvetna om att de säkert har uppfattat svårigheter som vi inte ser idag. För att förstå textens utveckling över tid i textvarianter och översättning behöver vi alltså försöka förstå hur antika läsare kan ha uppfattat svårigheter i sin tid.
Referenser
Kurt Aland och Barbara Aland, The Text of the New Testament: An Introduction to the Critical Editions and to the Theory and Practice of Modern Textual Criticism (övers. E. F. Rhodes; 2:a uppl.; Grand Rapids: Eerdmans, 1989). DOI: https://doi.org/10.1163/9789004676503_006
Bertil Albrektson, ”’Difficilior Lectio Probabilior’—A Rule of Textual Criticism and Its Use in Old Testament Studies”, i Remembering All the Way, redigerad av Bertil Albrektson (OtSt, 21; Leiden: Brill, 1981), 5–18. DOI: https://doi.org/10.1163/9789004494039_003
A. A. Anderson, 2 Samuel (WBC, 11; Waco: Word Books, 1989).
Greger Andersson, ”När gudsbilden i Bibeln krockar med hur man predikar om Gud blir det problem”, Dagen, 13 januari 2023.
David A. Baer, When We All Go Home: Translation and Theology in LXX Isaiah 56–66 (JSOTSup, 318; Sheffield: Sheffield Academic, 2001).
Christopher T. Begg, ”David’s Transfer of the Ark”, BBR 7 (1997), 18–19.
Kenneth W. Clark, ”Textual Criticism and Doctrine”, i Studia Paulina: In Honorem Johannis de Zwaan, redigerad av J. N. Sevenster och W. C. van Unnik (Haarlem: De Erven F. Bohn, 1953), 52–65.
Kenneth W. Clark, ”The Theological Relevance of Textual Variation in Current Criticism of the Greek New Testament”, JBL 85 (1966), 1–16. DOI: https://doi.org/10.2307/3264353
F. M. Cross, et al., Qumran Cave 4.XII: 1–2 Samuel (DJD, XVII; Oxford: Clarendon, 2005).
Theodoret of Cyrus, The Questions on the Octateuch (red. John F. Petruccione [grekisk text] och Robert C. Hill [engelsk övers.]; 2 vol.; LEC; Washington: The Catholic University of America Press, 2007).
David Davage, ”Gudar och människor bland texter och paratexter: Om varför Gamla testamentet inte har några författare”, STK 97 (2021), 133–154. DOI: https://doi.org/10.51619/stk.v97i2.23193
David Davage, ”Exodusberättelsen i Psalm 114: Om utmaningarna som paratextuell varians innebär för en evangelikal bibelläsning”, i Bibeln och brokiga berättelser: En festskrift till Greger Andersson, redigerad av Carl-Magnus Carlstein, David Davage och Moa Marken (HYBRID Supplement, 3; Örebro: ALT, 2025), 49–73. DOI: https://doi.org/10.58412/hyb.v3i4.39280
Amy Donaldson, ”Explicit References to New Testament Variant Readings Among Greek and Latin Church Fathers” (Doktorsavhandling: University of Notre Dame, 2009).
S. R. Driver, Notes on the Hebrew Text and the Topography of the Books of Samuel (Oxford: Clarendon, 1912).
Bart D. Ehrman, The Orthodox Corruption of Scripture: The Effect of Early Christological Controversies on the Text of the New Testament (2:a uppl.; Oxford: Oxford University Press, 2011).
E. R. Ekblad, Isaiah’s Servant Poems According to the Septuagint: An Exegetical and Theological Study (Leuven: Peeters, 1999).
Eldon J. Epp, The Theological Tendency of Codex Bezae Cantabrigiensis in Acts (SNT-SMS, 3; Cambridge: Cambridge University Press, 1966).
Eldon J. Epp, ”Traditional ’Canons’ of New Testament Textual Criticism: Their Value, Validity, and Viability—or Lack Thereof”, i The Textual History of the Greek New Testament: Changing Views in Contemporary Research, redigerad av Klaus Wachtel och Michael W. Holmes (Atlanta: SBL, 2011), 79–128.
Howard Eshbaugh, ”Textual Variants and Theology: A Study of the Galatian Text of Papyrus 46”, JSNT 3 (1979), 60–72. DOI: https://doi.org/10.1177/0142064X7900200304
Cheryl Exum, Tragedy and Biblical Narrative (Cambridge: Cambridge University Press, 1992). DOI: https://doi.org/10.1017/CBO9780511520358
Robert P. Gordon, I & II Samuel: A Commentary (Exeter: Paternoster, 1986).
Per Harling, Ett ögonblick i sänder: Lina Sandell och hennes sånger (Örebro: Libris, 2003).
Ronald S. Hendel, ”The Epistemology of Textual Criticism”, i Reading the Bible in Ancient Traditions and Modern Editions: Studies in Memory of Peter W. Flint, redigerad av Andrew B. Perrin, Kyung S. Baek och Daniel K. Falk (Atlanta: SBL, 2017), 245–267. DOI: https://doi.org/10.2307/j.ctt1wn0sft.14
Edward Hobbs, ”An Introduction to Methods of Textual Criticism”, i The Critical Study of Sacred Text, redigerad av W. Doniger O’Flaherty (Berkeley: Berkeley Religious Studies Series, 1979), 1–27.
Alfred E. Housman, ”The Application of Thought to Textual Criticism”, i Proceedings of the Classical Association 18 (1921), 67–84.
Karen Jobes och Moisés Silva, Invitation to the Septuagint (Grand Rapids: Baker, 2000).
C. F. Keil och F. Delitzsch, Biblical Commentary on the Old Testament: Joshua, Judges, Ruth (övers. J. Martin; Grand Rapids: Eerdmans 1963).
Gerhard von Mastricht, H KAINH ΔIAΘHKH – Novum Testamentum Graece (Amsterdam: H. Wetstein, 1711).
P. Kyle McCarter Jr., II Samuel: A New Translation with Introduction, Notes and Commentary (AB, 9; Garden City: Doubleday, 1984). DOI: https://doi.org/10.5040/9780300261202
Bruce M. Metzger, A Textual Commentary on the Greek New Testament (2:a uppl.; Stuttgart: Deutsche Bibelgesellschaft, 1994).
Bruce M. Metzger och Bart D. Ehrman, The Text of the New Testament: Its Transmission, Corruption, and Restoration (4:e uppl.; New York: Oxford University Press, 2005).
Craig Morrison, ”The Relationship of the Peshitta Text of Second Samuel with the Peshitta Text of First Chronicles”, ArSt 3/1 (2005), 66–67. DOI: https://doi.org/10.1177/1477835105053515
Catharina Nyström Höög, ”Det förbjudna modershjärtat: Ett fall av ’rebellious speech’ i det svenska 1800-talet”, i Språk och kön i nutida och historiskt perspektiv: Studier presenterade vid Den sjätte nordiska konferensen om språk och kön, Uppsala 6–7 oktober 2006, redigerad av Britt-Louise Gunnarsson och Sonja Entzenberg (Uppsala: Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet, 2007), 154–163.
R. R. Ottley, The Book of Isaiah According to the Septuagint (2 vol.; Cambridge: Cambridge University Press, 1909).
Mikeal C. Parsons, ”A Christological Tendency in P75”, JBL 105 (1986), 463–479; Peter M. Head, ”Christology and Textual Transmission: Reverential Alterations in the Synoptic Gospels”, NovT 35 (1993), 105–129.
Giorgio Pasquali, Storia della tradizione e critica del testo (2:a uppl.; Florens, 1952).
Robert Rezetko, Source and Revision in the Narratives of David’s Transfer of the Ark: Text, Language, and Story in 2 Samuel 6 and 1 Chronicles 13, 15–16 (LHBOTS, 470; New York: T&T Clark, 2007).
Alexander Rofé, ”Midrashic Traits in 4Q51”, i Archaeology of the Books of Samuel, redigerad av P. Hugo och A. Schenker (Leiden: Brill, 2010), 75–88.
J. M. Ross, ”The ’Harder Reading’ in Textual Criticism”, BT 33 (1982), 138–139.
Jeremy Schipper, Disability and Isaiah’s Suffering Servant (Oxford: Oxford University Press, 2011). DOI: https://doi.org/10.1093/acprof:osobl/9780199594856.001.0001
Francesca Schironi, The Best of the Grammarians: Aristarchus of Samothrace on the Iliad (Ann Arbor: University of Michigan Press, 2018). DOI: https://doi.org/10.3998/mpub.8769399
Isac L. Seeligmann, The Septuagint Version of Isaiah and Cognate Studies (FAT, 40; Tübingen: Mohr Siebeck, 2004).
W. Smelik, The Targum of Judges (Leiden: Brill, 1995). DOI: https://doi.org/10.1163/9789004494701
Sebastian Timpanaro, The Freudian Slip: Psychoanalysis and Textual Criticism (London: NLB, 1976). DOI: https://doi.org/10.64590/om3
Emanuel Tov, ”Criteria for Evaluating Textual Readings: The Limitations of Textual Rules”, HTR 75 (1982), 429–448. DOI: https://doi.org/10.1017/S0017816000031540
Emanuel Tov, Textual Criticism of the Hebrew Bible (Minneapolis: Fortress, 1992).
Emanuel Tov, ”The Relevance of Textual Theories for the Praxis of Textual Criticism”, i A Teacher for All Gene-rations: Essays in Honor of James C. VanderKam, redigerad av Eric F. Mason et al. (JSJSup, 153; 2 vol.; Leiden: Brill, 2012).
Ronald L. Troxel, LXX-Isaiah as Translation and Interpretation: The Strategies of the Translator of the Septuagint of Isaiah (JSJSup, 124; Leiden: Brill, 2008). DOI: https://doi.org/10.1163/ej.9789004153943.i-309
Tommy Wasserman, ”Misquoting Manuscripts? The Orthodox Corruption of Scripture Revisited”, i The Making of Christianity: Conflicts, Contacts, and Constructions: Essays in Honor of Bengt Holmberg, redigerad av Magnus Zetterholm and Samuel Byrskog (ConBNT, 47; Winona Lake, Eisenbrauns, 2012), 325–350.
Tommy Wasserman, ”En introduktion till nytestamentlig textkritik”, SEÅ 85 (2020), 92–124. DOI: https://doi.org/10.58546/se.v85i1.15094
Julius Wellhausen, Der Text der Bücher Samuelis, Untersucht (Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht, 1871).
B. F. Westcott och F. J. A. Hort, red., The New Testament in the Original Greek (2 vol.; London: Macmillan, 1881–1882).
Johann Jakob Wettstein, red., Novum Testamentum Graecum (2 vols.; Amsterdam: Dommerian, 1751–1752).
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2025 Tommy Wasserman
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika 4.0 Internationell Licens.
