"That was me"

Reflektioner om Paul McCartney och relationen till den egna biografin

Författare

  • Lars Kaijser Stockholms universitet

DOI:

https://doi.org/10.54807/kp.v18.28309

Nyckelord:

Paul McCartney, Beatles, fragments, ordering of practice, recognition

Abstract

This article focuses on how iconic figures like Paul McCartney relate to their own biographies. During the 1970's, McCartney was reluctant in his relation to the Beatles. The eighties changed this. The nineties saw a McCartney who more openly made use of his own history. The Beatles became an iconic, visual, narrative and affective resource, which came to use in concerts as well as in record production. Central to McCartney's use was also an ambition to get recognition for his contributions to the Beatles, largely dismissed since the murder of John Lennon, which credited Lennon as the creative genius of the band.

Nedladdningar

Nedladdningsdata är inte tillgängliga än.

Författarbiografi

Lars Kaijser, Stockholms universitet

Lars Kaijser, docent i etnologi, lektor vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier, Stockholms universitet. Har tidigare studerat småföretagande, populärmusik och historieskrivning. Arbetar för tillfället med projektet Ekoaffekter. En studie av formanden och förhandlingar av musikhistoria i nätverk (finansierat av Riksbankens Jubileumsfond). Har under senare år bl.a. författat Musikens ögonblick. En fallstudie av konsertarrangörer (Gidlunds 2007).

Downloads

Publicerad

2009-12-01

Referera så här

Kaijser, L. (2009). "That was me": Reflektioner om Paul McCartney och relationen till den egna biografin. Kulturella Perspektiv – Svensk Etnologisk Tidskrift, 18(3-4), 19–28. https://doi.org/10.54807/kp.v18.28309

Nummer

Vol 18 Nr 3-4 (2009): Tema: Populärkulturella ikoner

Sektion

Artiklar