Järnvägen och litteraturen
Termen järnvägsbibliotek i svensk 1800-talspress
DOI:
https://doi.org/10.54797/tfl.v53i2-3.17665Abstract
Literature and the Railroad: The Term “Järnvägsbibliotek” [Railroad Library] in Swedish 19th-Century Newspapers
The 19th century saw the emergence of modern literary institutions in Sweden, and publishing and distribution of literature developed rapidly. Simultaneously, Swedish society was quickly modernized. Industrialization, urbanization and emigration were large-scale processes that transformed everyday life and the social patterns of the country. Not surprisingly, 19th century Swedish literature came to deal with these changes. However, distribution and consumption of literature were also affected by new techniques. In this article, the effects of the new railroads upon literature are studied. The analysis is based on the concept of “järnvägsbibliotek” (“railroad library”) and its use in 19th century Swedish newspapers. This term had several different meanings. It could refer to actual libraries, i.e., book collections, available to travelers at the train stations. But it could also mean literature published or re-published in cheap booklets. The creation of these book collections and booklet series was of course a direct effect of modernization. But they were also mobilized in the struggle against phenomena that were perceived as negative effects of the modern changes in society, such as social unrest, alcoholism and emigration. Journalists and policy makers hoped that a wider distribution of literature could have a morally edifying effect on the population. The instrumental values of literature were put first. With the right selection of literature, and under the supervision of librarians and publishers with appropriate competence for the purpose, the “järnvägsbibliotek” (“railroad libraries”) were championed as a way to curb the social unrest that came with the modernization of 19th-century Swedish society.
Nedladdningar
Referenser
Arping, Åsa. ”Järnvägsromanen”. Anekdot. Det digitala bildningsmagasinet, 2020-02-28. https://anekdot.se/essa/jarnvagsromanen.
Björk, Micael. Upplösningens dialektik. Bildningsmål och politisk modernitet i Sverige kring sekelskiftet 1900. Diss. Eslöv/Stehag: Brutus Östlings bokförlag Symposion, 2002.
Björkman, Margareta. Läsarnas nöje. Kommersiella lånebibliotek i Stockholm 1783–1809. Diss. Skrifter utgivna av Avdelningen för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Uppsala, 29. Uppsala: Uppsala universitet, 1992.
Danius, Sara. Senses of Modernism: Technology, Perception, and Modernist Aesthetics. Ithaca/London: Cornell University Press, 2002 (1998). DOI: https://doi.org/10.7591/9781501721168
Eldelin, Emma. Rastplats för rastlösa. Litteratur, skrivande och självreflektion i tre transitmiljöer. Malmö: Ellerströms förlag, 2022.
Furuland, Gunnel. Romanen som vardagsvara. Förläggare, författare och skönlitterära häftesserier i Sverige 1833–1851 från Lars Johan Hierta till Albert Bonnier. Skrifter utgivna av Avdelningen för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Uppsala, 53. Stockholm: LaGun, 2007.
Furuland, Gunnel. ”Ångbåtar, omnibussar och järnvägar. Samfärdsmedlens spår i tryckta dokument”. Lychnos. Årsbok för idé- och lärdomshistoria (2010), 201–218.
Gedin, David. Fältets herrar. Framväxten av en modern författarroll. Artonhundraåttitalet. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion, 2004.
Hansson, Joacim. Om folkbibliotekens ideologiska identitet. En diskursstudie. Skrifter från Valfrid, 17; Uppsatser från Avdelningen för biblioteks- och informationsvetenskap, 3. Göteborg/Borås: Göteborgs universitet, 1998.
Harvey, David. The Condition of Postmodernity. An Enquiry into the Origins of Cultural Change. Oxford: Blackwell, 1990.
Hedberg, Andreas. ”Lyckan heter hem. Den hotade gården som motiv i svenska romaner 1899–1916. I Spänning och nyfikenhet. Festskrift till Johan Svedjedal, red. Gunnel Furuland et al., 56–67. Möklinta: Gidlunds, 2016.
Johansson, J. Viktor. Försvar för boksamlaren. Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1943.
Berggrund, Lars och Sven Bårström. De första stambanorna. Nils Ericsons storverk. Gävle: Sveriges järnvägsmuseum, 2014.
Liedman, Sven-Eric. I skuggan av framtiden. Modernitetens idéhistoria. Stockholm: Bonnier Alba, 1997.
Moretti, Franco. Graphs, Maps, Trees: Abstract Models for Literary History. London: Verso, 2005.
Nordmark, Dag. ”Landsortspressens expansion”. I Den svenska pressens historia. Åren då allting hände (1830–1897), vol. 2, red. Karl Erik Gustafsson & Per Rydén, 55–86. Stockholm: Ekerlids förlag, 2001.
Oscarsson, Ingemar. ”Fortsättning följer”. Följetong och fortsättningsroman i dagspressen till ca 1850. Lund: Liber, 1980.
Schivelbusch, Wolfgang. Järnvägsresandets historia. Om rummets och tidens industrialisering under artonhundratalet. Gunnar Sandin övers. Stockholm: Gidlunds, 1984.
Stolare, Martin. Kultur och natur. Moderniseringskritiska rörelser i Sverige 1900–1920. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2003.
Sundeen, Johan. ”Samhörighetens tempel. Ett bidrag till forskningen om kulturpolitikens förhistoria och de svenska folkbibliotekens etableringsperiod”. Biblis. Tidskrift för bokhistoria, bibliografi, bokhantverk, samlande, 99 (2022), 23–39.
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Kategorier
Licens
Copyright (c) 2024 Andreas Hedberg
Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.
Författaren/författarna behåller copyright till verket