Arkiv

• Litterära värden och värderingar

  Vol 55 Nr 1 (2025)

  

  Från Redaktionen

  Plötsligt händer det! Här kommer den nya redaktionens första nummer av Tidskrift för litteraturvetenskap. Vi måste börja med att tacka den avgående Stockholmsredaktionen, framför allt Ellen Frödin och Frida Beckman, för stort tålamod och hjälpsamhet i samband med överlämningen till Uppsala. Det har blivit många frågor och mejl fram och tillbaka – men läser ni detta så har vi lyckats bemästra hela processen från ax till limpa eller, snarare, från CfP till DOI-nummer.

  I det här fallet har vi även haft stor hjälp av att kunna börja med ett temablock från ett redan långt framskridet forskningssamarbete. Anna Forssberg och Anna Linzie har samlat ett betydande antal forskare för att undersöka temat ”litterära värden och värderingar”. Utöver två inledande översikter över fältet publicerar vi här 12 nyskrivna artiklar om de värderingsprocesser som omger produktionen, spridningen och konsumtionen av litteratur, i flera fall med fokus på samtida fenomen som ljudböcker och generativ AI.

  Vi lanserar också en essäserie som kommer vara ett stående inslag i Uppsalaredaktionens nummer under de kommande två åren. Rubriken är ”Gränszon” och vi har uppmanat skribenterna att reflektera över det gränsöverskridande i skönlitteraturen och i litteraturvetenskapen som (tvär)vetenskaplig disciplin. ”Gränszon” kan betraktas som en fortsättning eller ett svar på Stockholmsredaktionens essäserie ”Ämnet för vårt ämne”. Här inleds den med en svindlande text av Torsten Pettersson som, via diskussioner om AI, lingvistik, poesi, musik och teologi, närmar sig frågan om hur vi tänker och skapar betydelse som litteraturvetare (och människor).

  Med de nio recensionerna inräknade är vi 33 skribenter som på ett eller annat sätt har bidragit till det här numret av TfL. Svante Landgraf, slutligen, har stått för formgivningen och den nya framsidan. Tag och läs!

  Gustaf Marcus och Jesper Olsson, Uppsala i maj 2025

   

• Kanon och nation

  Vol 54 Nr 3-4 (2024)

  

   

  Så var det dags för Stockholmsredaktionens sista nummer. Till största delen upptas det av material från Tfl-dagarna som vi anordnade i november 2024 på temat Kanon och nation. Dessa två aktuella och ofta sammantvinnade teman behandlas i sju här återgivna presentationer samt ett rundabordssamtal och adresserar långt mer än bara frågan om kulturkanon, däribland klassikerutgivning för barn, polsk kanonisering av nordisk litteratur, nationell litteraturhistorieskrivning i Taiwan, Kanadas urfolkslitteratur, den svenska 1800-talsromanens sammanknytning av familj och nation samt relationen mellan dagens nationalism och trenden med landsbygdsromaner. Frida Beckman diskuterar temat och presenterar bidragen i en inledning.

  Vid sidan av temadelen innehåller numret även en forsknings-artikel av Elin Käck om trädtematik och diffraktion hos Eva Ström. Och så avslutar vi vår essäserie ”Ämnet för vårt ämne” med ännu en reflektion över litteraturbegreppets snåriga innebörder, denna gång av Karin Nykvist. Hennes essä går i dialog med de tidigare bidragen och närmar sig ett eget svar i framlyftandet av litteraturens mångfald av funktioner, som förströelse, kunskapsspridare, kunskapsskapare och tröst. I recensionsavdelningen anmäls en monografi om textil tematik hos Sara Lidman och en om en orakelspeltext för 1600-talets arbetare, och därtill tre avhandlingar: en om digitaliseringens avtryck på samtida barn- och ungdomslitteratur, en som undersöker störande litteraturundervisning, samt en som behandlar litterära experiment med det digitala under 60- och 70-talet.

  När våra två år som huvudredaktörer nu är till ända krävs väl också en sammanfattning. Det har gått fort! Vi drog igång vår  period med att få iväg en ansökan till VR om tidskriftsbidrag, vilken lyckligtvis beviljades. Alltså kunde vi med gott samvete låta Richard Lindmark uppdatera TfLs form. Vad gäller innehållet har vi själva och ett antal gästredaktörer satt sin prägel på de olika tema-numren – barnlitteratur och medier, materialitet, eros och det tidig-moderna, vetenskap samt kanon och nation vilket speglar några av de forskningsinriktningar som finns inom litteraturämnet på Stockholms universitet. Vi hoppas därmed att vi bidragit till den bredd som utmärker TfL, och som redan från början utgjort en motivering till tidskriftens cirkulerande redaktörskap.

  Ett antal tack är också på sin plats. Till Johan Klingborg och Sara Pärsson som i olika omgångar haft ansvar för recensions-avdelningen. Och till samtliga gästredaktörer: Elina Druker, Sara Pärsson, Sofia Warkander, Vera Sundin, Alexander Lash och Sofia Roberg. Alla anonyma granskare ska också ha en eloge, för utan detta ideella arbete går det som vi alla vet inte att upprätthålla en akademisk tidskrift. Vid sidan av det sakkunniggranskade materialet har vi också ansträngt oss för att ge utrymme åt essäer i varje nummer. Essäskrivande handlar inte bara om tredje uppgiften utan fungerar också i sin prövande verksamhet som ett uppfångande av alla de forskningens frågor och insikter som den akademiska artikeln inte ger utrymme till. I detta har essäserien ”Ämnet för vårt ämne”, i regi av Maria Trejling, fungerat som ett återkommande inslag. Med tanke på den hopplösa frågan – vad är litteratur? – är vi så glada att några vågat sig på att svara! Varje litteraturvetenskaplig under sökning är förstås på sitt sätt ett indirekt svar på vad litteratur är, påverkas av, sam verkar med, kan vara och göra. Ändå tror vi att det kan ge något att också försöka sig på att artikulera denna in direkta vetskap, eftersom den i sin tur påverkar vilka frågor vi ställer till och om litteraturen.

  Att göra tidskrift tar tid och är beroende av faktorer som man inte alltid kan kontrollera. Vi började försenat och har inte riktigt avslutat i tid. Men vi har gjort vårt allra bästa för att knuffa igång nästa redaktion – de har redan skickat ut sina första call for papers och arbetar för fullt med artiklarna till sitt premiärnummer. Under några månader har vi alltså redan arbetat parallellt, men nu lämnar vi över helt till redaktionen i Uppsala och de nya huvudredaktörerna Gustaf Marcus och Jesper Olsson.
  Lycka till!

  Ellen Frödin & Frida Beckman, Stockholm april 2025

   

• Litteratur och vetenskap

  Vol 54 Nr 2 (2024)

  

  Från Redaktionen

  Litteratur och vetenskap är temat för numret du har framför dig. Ett tema som tangerar frågor om litteraturens relation till natur­vetenskaperna, litteraturens egna vetande och litteraturvetenskapen som vetenskap. Numret innehåller fyra artiklar med utgångspunkt i bland annat science-­fictionforskning, vardsspråkskritik, medicinsk humaniora och Science and Technology Studies (STS). Därtill utreds i en inledande essä av Jakob Lien molnet som möjligt gränsobjekt och brygga mellan litteraturen och naturvetenskaperna med hjälp av bland andra Michel Serres, J. W. Goethe, August Strindberg, Lotta Lotass och J. G. Ballard. Temat och texterna introduceras i en inledning av temaredaktörerna Sofia Roberg och Ellen Frödin.

  Även numrets bidrag till essäserien ”Ämnet för vårt ämne” an­knyter delvis till temat genom att beröra frågan om kunskap och litteraturvetarens relation till sitt undersökningsobjekt. Evelina Sten­beck inleder sin essä med Anne Carsons jämförelse mellan kunskaps­strävan och kärleksbegär – två tillstånd som väcker en livskänsla som dock bäst bibehålls med ett visst avstånd till objektet. ”Litteraturen är [...] det begär som söker sin form i en serie ställföreträdande för­sök, vilka vi kallar litteraturhistorien”, skriver Stenbeck, och därför bör även litteraturvetaren inta en rörlig position i förhållande till sitt objekt, för att kunna följa, skugga och skissa det.

  Sist i numret ligger recensionsavdelningen sammanställd av vår recensionsredaktör Sara Pärsson. Där recenseras fem titlar: en mono­grafi om serieadaptioner av klassiker, en monografi om ljudboks­läsning, samt tre antologier som behandlar uppmärksamhet, läsandets historia respektive kulturpolitiken i välfärdsstaten Sverige. Var så god och läs!

  Ellen Frödin & Frida Beckman, januari 2025

   

• Eros och tidigmodern litteratur

  Vol 54 Nr 1 (2024)

  

  Eros och tidigmodern litteratur är temat för detta nummer som inleder årgång 2024 av TfL. Två forskningsartiklar och fem essäer utforskar eros i sonetter, brevromaner, noveller, erotiska berättelser och kärleksvisor – bland annat genom dess kopplingar till pastoral, fabel och libertinism samt dess mångskiftande figurationer och metamorfoser via loppor, smink, nunnor, herdar och herdinnor, en sorgsen hund och ett kärlekspar bestående av en papegoja och en apa. Först ut i numret finner ni en inledning undertecknad de tre gästredaktörerna Alexander Lash, Vera Sundin och Sofia Warkander där temat presenteras och bidragen beskrivs närmare.

  TfL fortsätter även sin essäserie ”Ämnet för vårt ämne” där vi ställer frågan: Vad är litteratur? – en fråga som förvisso kan betraktas som omöjlig och kanske inte ens meningsfull att besvara, men som, menar vi, likafullt kräver reflektion för en litteraturvetare. Turen har kommit till Knut Ove Eliassen, professor i litteraturvetenskap vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet, vars essä inleds med iakttagelsen att litteraturens nya teknologiska förutsättningar radikalt förändrar även villkoren för själva frågan om litteraturens vara. I essän fokuserar han på hur den norska litteraturvetenskapen producerar och upprätthåller ett litteraturbegrepp som därpå sprids till andra delar av det litterära fältet – samtidigt som detta litteraturbegrepp ofta framstår som tillhörande en annan tid än den post-digitala era vi befinner oss i.

  Sist i numret väntar som vanligt recensionsavdelningen där fem recensenter ger sitt omdöme om lika många verk: tre avhandlingar varav en om utgivningen av översatt litteratur, en om sinnlighet i antropocen och en om kosmopolitiska läsmetoder. Därtill två monografier om djuphavet i konst och litteratur respektive reportagegenrens berättarstrukturer under 1900-talet.

  Slutligen vill vi även passa på att flagga för de traditionsenliga TfL-dagarna som denna gång äger rum i Stockholm 28–29 november på temat Kanon och nation. Se hemsidan för mer information!

  Ellen Frödin och Frida Beckman, september 2024

• Vol 53 Nr 4 (2023)

  

  Från redaktionen

  Temanummer i all ära, men vad vore TfL utan den regelbundna möjligheten att skriva om vad som helst? Så skrev vi när vi publicerade call for papers för Stockholmsredaktionens första öppna nummer för ganska precis ett år sedan. Då stod sommaren för dörren och vi tyckte att himlen kändes hög. Även om, eller kanske just eftersom, det varit en lång, mörk vinter hos oss och ute i världen känns det fint att nu äntligen kunna presentera vårt första öppna nummer lagom till att ljuset och grönskan åter lockar med (lömska?) löften om sommarvärme och tid att läsa i lugn och ro.

  Så vad har denna gång blivit utfallet av att litteraturvetare landet över under 2023 och 2024 fått skriva om vad som helst? Jo, det blir texter om rockbandet bob hund, om poeten Tor Ulven, om Michel Houellebecq och onlinespel, om Elise Karlsson och William Shakespeare, om Mare Kandre samt om Sara Lidman. De två sistnämnda författarna blir särskilt uppmärksammade då vi publicerar två artiklar var om dessa författarskap.

  Detta betyder att vi kan stoltsera med artiklar som berör eller rör sig mellan poesi, musik, prosa, dramatik och dataspel och som adresserar ämnen såsom autistiskt världs- och könsgörande (Anna Nygren), gurlesk existentialism (Hanna Tillberg), metonymisk spännvidd (Svala Edgren), anakolutisk avantgardism (Anders E. Johansson och Maria Jönsson), Shakespeariansk gigekonomi (Per Sivefors), glokaliserad rumslighet (Gustaf Marcus), sam-vett som tolkningslins (Ingeborg Löfgren) och antikapitalistisk familjeallegori (Lisa Grahn).

  Som vanligt – för kanske vågar vi säga så nu när vi är inne på Stockholmsredaktionens fjärde nummer – återfinns även en essä under vinjetten ”Ämnet för vårt ämne” som tar sikte på kärnan i vår disciplin genom att försöka besvara frågan: Vad är litteratur? Denna gång har vår essäredaktör Maria Trejling bjudit in Christian Benne, professor i tysk och europeisk litteratur vid Köpenhamns universitet, som helt i enlighet med numrets återkommande intresse för begreppslighetens roll i och för litteraturen skriver om shiterature, literature och iteratur.  

  Sist men inte minst finns som alltid en recensionsdel, kurerad av vår recensionsredaktör Johan Klingborg. Bland de recenserade alstren samsas avhandlingar om drogexperiment, bygdeskildringar, vikingfantasy respektive engelska romantiker med en monografi om gravdiktning samt två antologier om bokhistoria.  

  När Sveriges litteraturvetare får skriva om vad de vill blir det alltså precis så här spännande.

  God läsning och skön sommar tillönskas alla!

  Frida Beckman och Ellen Frödin, juni 2024

   

• Litteratur och materialitet

  Vol 53 Nr 2-3 (2023)

  Från redaktionen

  Lagom till vårens smygande ankomst kommer vi på Stockholmsredaktionen nu med vårt andra nummer. Denna gång i form av ett dubbelnummer på temat litteratur och materialitet i regi av Ellen Frödin och Sara Pärsson. Bland svampar, facklor och manuskript söker numrets nio artiklar svar på frågan om litteraturens relation till det materiella. Artiklarna föregås vidare av två essäer om nymaterialistisk litteraturläsning respektive boksamlande. Läs Frödins och Pärssons presentation av temat och bidragen i numrets inledning.

  I numret ingår även det stående inslaget ”Ämnet för vårt ämne” där vi ber litteraturvetare att i essäns form besvara, eller i alla fall hantera frågan: Vad är litteratur? Först ut var Janina Orlov i vårt förra nummer, och i anslutning till hennes essä kan man även läsa en kort introduktion till inslaget av vår essäredaktör Maria Trejling. I detta nummer är det Thomas Götselius som tar på sig uppgiften och hans essä utvecklar sig till en reflektion kring litteraturen i ljuset av dess möjliga slut.

  Som om två essäer, nio forskningsartiklar och det stående inslaget inte vore nog erbjuder vår recensionsredaktör Johan Klingborg inte mindre än nio bokrecensioner. Hur det står till med litteraturens slut kan vi låta vara osagt, men litteraturforskningen fortlever alltjämt.

  Passande nog har TfL i samband med detta materialitetstemanummer fått en uppdaterad fysisk gestalt tack vare Richard Lindmark. Tanken är att texten ska vara lika smidig att läsa på skärm som på papper. Därför finner du nu två olika pdf:er på numret, en för skärmläsning och en för utskrift. Den som läser på skärm kan dessutom njuta av ytterligare en nyhet, nämligen klickbara fotnoter.

  Var så god och läs!

  Ellen Frödin och Frida Beckman, april 2024

   

• Barnlitteratur och medier

  Vol 53 Nr 1 (2023)

  

  Hej och välkomna till Stockholmsredaktionens första nummer av Tidskrift för litteraturvetenskap! Under 2023–2024 kommer vi, i vanlig ordning, ge ut fyra nummer per år – en del öppna, en del med teman; en del enkla, en del dubbla. Detta första nummer är ett temanummer med inriktning på barnlitteratur och medier. Temat och numrets fyra artiklar presenteras vidare i inledningen, skriven av gästredaktören Elina Druker, professor i barnlitteratur här vid Stockholms universitet.

  Som ni kanske märker är det i elfte timmen detta vårt första nummer utkommer, 2023:1, volym 53. År och årgång sammanfaller sällan helt perfekt i tidskriftsvärlden, men just nu är tiden extra mycket ur led. Arbetet med de nästkommande numren är dock redan igång och vi siktar på att ha sprungit ikapp tiden till 2025 när det är dags för nästa överlämning.

  Förseningen har vi delvis ärvt från förra redaktionen och delvis själva bidragit till. Den är till stor del priset vi betalar för den omvälvande förändring TfL genomgick under Lundaredaktionens styre: TfL blev en helt digital tidskrift med hemvist på KB:s plattform Publicera, där de nya numren publiceras med omedelbar öppen tillgång. TfL har börjat känna sig hemma i den här nya verkligheten; hoppas det även gäller er läsare! Övergången har dock inneburit ett tidskrävande arbete med många nya överväganden. Vi vill rikta vårt varmaste tack till Lund och framförallt huvudredaktören Isak Hyltén-Cavallius som drog det enorma lasset med att genomföra den här förvandlingen. Det var värt varje försenad månad.

  Vi misstänker att det också är just denna digitala förnyelse vi har att tacka för att TfLs ansökan om tidskriftsstöd beviljades av Vetenskapsrådet nu i september. Ekonomiskt är tidskriften därmed tryggad för de närmaste tre åren, från och med 2024 till och med 2026. Ett sådant omfattande och mer långsiktigt stöd skapar viktiga förutsättningar för att den sittande redaktionen ska kunna ägna sin tid åt att skapa högkvalitativa tidskriftsnummer snarare än att ständigt skriva ansökningar.

  Under våren -24 fortsätter Stockholmsredaktionens utgivning med de resterande två numren för årgång 2023. Nummer 2023:2–3 är ett dubbelnummer med tema materialitet, vilket följs av 2023:4 som blir ett öppet nummer. Därpå väntar för årgång 2024 inledningsvis två temanummer: 2024:1 om eros och tidigmodern litteratur, samt 2024:2 om litteratur och vetenskap. Slutligen avrundar vi med ett dubbelnummer som rymmer en öppen avdelning och i övrigt viks åt temat för TfL-dagarna (vi återkommer om detta). Håll utkik i era mejlkorgar, på hemsidan och på Facebook efter våra call for papers. Vi vill även påminna om att artiklar till öppna nummer kan skickas in kontinuerligt via hemsidan.

  I samtliga nummer återfinns som vanligt en recensionsavdelning. Nytt för Stockholmsredaktionens nummer är även ett stående inslag som vi valt att kalla ”Ämnet för vårt ämne”. Där har vi bett ett antal litteraturvetare att i essäns form reflektera, så fritt de vill, över den hopplösa men likväl helt centrala frågan: Vad är litteratur? Först ut med att försöka ge ett svar är litteraturvetaren och översättaren Janina Orlov. Hennes essä föregås av en kort presentation av det stående inslaget av vår essäredaktör Maria Trejling.

  God läsning, önskar
  Ellen Frödin och Frida Beckman, Stockholm november 2023

• Beyond Essentialisms – Translating Sex and Gender

  Vol 52 Nr 4 (2022)

  

  Excerpt from guest editor Oscar Janssons "From the editor" introduction:

  "The object of this TfL special issue is to explore the figuration of sex and gender in translated and internationally circulated literature. To this end, we first ask how matters of sex and gender affect literary translation – considering, for instance, how gendered and sexualized terms are translated from one language to another, and how gender hierarchies in society impact the consecration of translated fiction. But importantly, recognizing that literature plays vital roles in the “writing of culture” and that “there is no gender from the start,” we also ask how the translation of literary texts takes part in the construction and dissemination of social, political and sexual categories. And as the following pages testify, the connections between these two concerns are equally rele-vant when studying the cross-cultural migra-tion of ancient texts as the finer workings of the contemporary book market."

  Read the full text below.

   

• Vol 52 Nr 2-3 (2022)

  

  Efter dryga två år, som ibland känts långa men som nu känns förvånansvärt korta, avslutar lundaredaktionen sin ordinarie utgivning av TfL. Kvarstår gör ett spännande specialnummer, under Oscar Janssons redaktörskap, som kommer innan sommaren.

  Det nummer ni nu har framför er är ett öppet nummer, utan tema, som samlar texter från ett stort antal olika perspektiv. Det är dock intressant att notera att den analys som vi föreslog i Call for papers till numret verkar ha varit riktig; det framstår som att litteraturen faktiskt i högre grad står i centrum i detta nummer. Förvisso finner man i det rikligt med fördjupad teoretisk reflektion, kontextualisering av olika slag och så vidare, men om man jämför artikeltitlarna i föregående nummer med dem i det föreliggande, finner man en påtaglig diskrepans. Bland det förra numrets titlar är inte ett enda litterärt verk omnämnt, medan man bland titlarna i detta nummer finner nio verktitlar och utöver det tre författarskap omnämnda. Om detta sedan beror på vår formulering i Call for papers, eller faktiskt är en tendens som kan knytas till öppna nummer i allmänhet, skulle vara intressant att undersöka – men inte nu.

  Just så har det varit under tiden som jag varit huvudredaktör, om jag nu tillåter mig en personlig reflektion; mycket har fått anstå. Men det känns bra, eftersom jag vet att vi nu lämnar över en tidskrift som är väl rustad för framtiden. Utan att ha förändrat tidskriftens inriktning eller uppdrag, har vi anpassat oss till de krav som ställs på vetenskaplig utgivning idag. Berättelsen om vår redaktionstid blir således i lika hög grad en berättelse om denna omställning, som om de tidskriftsnummer som vi har gett ut (och som talar för sig själva): Vi är nu fullt digitaliserade och erbjuder allt nytt material med öppen tillgång så snart det publicerats. Resultatet är att vi nu har ett större och ständigt växande antal läsare vilket i sin tur leder till att vi får in allt fler manuskript till bedömning. Vi har, utifrån våra förutsättningar som svenska litteraturvetare, även gjort allt vi kunnat för att skapa ett internationellt tilltal och för att visa den internationella relevansen av vår verksamhet. Detta har lett till att vi nu har en växande internationell läsarskara, många inom Norden men räckvidden är betydligt längre än så, och jag vet att vi uppskattas av dessa läsare. Detta har i sin tur lett till att vi får in fler manus från utländska forskare, vilket inte minst framgår av detta nummer. Den forskning som publiceras i TfL kan nu alltså verkligen betraktas som publicerad i internationell konkurrens.

  Under åren sedan TfL fick avslag på ansökan om tidskriftsbidrag från Vetenskapsrådet (VR) har vi kunnat fortsätta vår verksamhet endast tack vare generösa bidrag från andra håll. Berättelsen om vår redaktionstid är således även en berättelse om att söka pengar. Våra varmaste tack riktas till Svenska Akademien, Olle Engkvists stiftelse, Sven och Dagmar Saléns stiftelse, Gunvor och Josef Anérs stiftelse och Louise Vinges fond, som har hjälpt oss inte bara att bedriva vår ordinarie verksamhet, utan även att bekosta den digitala omställning som vi gått igenom. Men varken kostnaden för denna omställning, som alltså är en förutsättning för att vi ska kunna få tidskriftsbidrag igen, eller för driften av TfL kan vara beroende av denna typ av stöd, som endast undantagsvis och tillfälligt kan ges för löpande verksamhet; det är inte dessa finansiärers ansvar att TfL och liknande tidskrifter ska kunna överleva. VR bär ett stort ansvar, som jag hoppas och tror att de kommer att axla igen framöver. Jag menar även att de universitet mellan vilka TfL:s redaktion ambulerar borde ta ett visst ekonomiskt ansvar; vissa gör det, andra gör det inte. Viktigast i detta sammanhang är dock att lyfta fram att det även vilar ett ansvar att höja sin röst för, försvara och lyfta fram TfL, i dess enkla förträfflighet, på alla som är tacksamma för möjligheten att kunna publicera sin forskning och ta del av annan forskning om svensk litteratur på svenska; på alla som uppskattar att kunna både publicera sin forskning open access utan avgifter; på alla som värdesätter möjligheten att låta den egna forskningen förankras nationellt, där chansen är större att den faktiskt diskuteras och får genomslag; på alla som menar att vårt ämne vinner på att ett sådant utbyte sker.

  Med allt övrigt sagt så är det, praktiskt sett, viktigaste målet med vår redaktionsperiod fortfarande kvar att uppnå: det vill säga att återfå tidskriftsbidraget. Den tillträdande redaktionen har skrivit en mycket fin ansökan som sändes in till VR i februari och som nu är under behandling. Först till hösten får vi veta om våra ansträngningar har lönat sig, men det är med tillförsikt och även viss lättnad som vi, efter det nämnda numret under Janssons redaktörskap, lämnar över till Stockholms universitet och de två tillträdande huvudredaktörerna där: Ellen Frödin och Frida Beckman.

  Avslutningsvis vill vi rikta våra tack till alla de vänner och beskyddare som tidskriften har och som månar om dess fortsatta existens; till alla våra skribenter under de två åren som gått; till våra läsare, som har följt oss genom denna turbulenta tid av stora förändringar; till våra recensenter. Vidare tackar vi alla våra sakkunniggranskare som har gett oss av sin tid och lånat oss sina specialistkunskaper; våra redaktionsråd som intygar tidskriftens kvalitet; utvecklingsteamet på Publicera/KB utan vilka den digitala omställningen inte varit möjlig; vår oerhört lyhörda och kreativa illustratör Stellan Klint; vår flinka teknikansvarige Robert Ekdahl.

  Och sist, från djupet av mitt hjärta, tack till alla redaktionsmedlemmar utan vars engagemang och obetalda arbete det inte hade blivit någon tidskrift alls. Det har varit så kul och spännande att göra TfL tillsammans med er. Så länge det finns kollegor, vänner, som ni, så behöver man kanske inte oroa sig så mycket för framtiden trots allt!

  /Avgående redaktör Isak Hyltén-Cavallius och redaktionen, Lund 2021–2022

• Mening

  Vol 52 Nr 1 (2022)

  Lundaredaktionen fortsätter härmed sin utgivning, med ett nummer på temat Mening. I detta tema fann vi en för oss tilltalande öppenhet. Denna öppenhet har genererat fem artiklar som i varierande grad och på skilda sätt kan knytas till mening i ordets vidaste bemärkelse. Det är således ett rikt nummer ni har framför er på skärmen.

  Särskilt glada är vi för att ett riktigt världsnamn, filosofen Simon Critchley, har bidragit med en inledande essä till numret. Där presenterar han sin syn på mening på ett sätt som plockar ner företeelsen på jorden och förankrar den i våra vardagliga praktiker; han argumenterar för att mening inte bör betraktas som något ”djupt” utan något som hela tiden finns framför oss, som uppstår och formas i det att vi handlar och observerar resultatet av våra handlingar.

  Med liknande förtecken undersöker Ingeborg Löfgrens artikel vad mening kan vara med hjälp av Sara Lidmans, eller kanske snarare karaktären Didriks, bruk av ordet sam-vett i romanen Järnkronan; ett exempel på språkbruk som kanske är mer typiskt för litteraturen än för de exempel på meningsskapande i vardagens som Critchley tar upp. Tillsynes motsägelsefullt, är meningen i Löfgrens exempel, trots att den inte heller enligt henne är att betrakta som liggande i textens ”djup”, inte klar för oss. Genom att sätta detta exempel i relation till vardagsspråkkritiska tankar om språk, ger hon en bild av hur detta, typiskt litterära, språkbruk ändå är möjligt och kan förstås.

  I Jasmin Belmar Shagulians artikel får vi stifta bekantskap med litterära uttryck på stort avstånd, både geografiskt och kulturellt, när hon analyserar och diskuterar relationen mellan människa och natur i två Mapuchepoeters diktning. Närmare bestämt handlar det om en dikt av María Teresa Panchillo och en av Ricardo Loncón Antileo. I artikeln omsätts postkoloniala och ekokritiska perspektiv när dikterna skrivs in i en större samhällelig kontext. Parallellt finner man en kritik, informerad av den universella epistemologi som kommer till uttryck i Mapuchefolkets diktning, av en kvardröjande antropocentrism i båda dessa rörelser och – ja, nog finns det där – av en syn på mening som något som uppstår i och med den för européer så självklara uppdelningen mellan människan och det som hon gör till sitt.

  Sara Tanderup Linkis och Julia Pennlert undersöker i sin artikel ett stort antal ljudboksläsares upplevelser och motiv för att lyssna på böcker, med hjälp av Rita Felskis begrepp attachment. Utgångspunkten är med andra ord att de känslor som litteraturen väcker är lika viktiga som den kognitiva, meningsskapande process som den ger upphov till. Här är det meningen med att läsa/lyssna till litteratur, snarare än litteraturens mening som står i centrum. Vardagsläsarens/-lyssnarens erfarenheter i förhållande till, och sätt att knyta an till, ljudboksmediet är föremålet för undersökningen, vilket gör att studien med fördel kan läsas i ljuset av både Critchleys essä och Löfgrens artikel.

  Mening produceras naturligtvis i interaktionen med texter och andra medier, men även i forskningspraktiker riktade mot andra typer av material. Karin Rubenson använder i sin artikel ett litterärt material hämtat från urban fantasy, för att utforska och diskutera barns aktörskap i arbetet med en etnografisk-teologisk metod. Barnens vardag i kyrkan blir här material för en praktisk teologisk studie ”på gränsen mellan akademisk forskning och vardagsnära praktiker, mellan universitet och kyrkor”, som de själva är delaktiga i att förverkliga i en meningsskapande, självreflexiv process.

  Om Tanderup Linkis och Pennlerts artikel handlar om meningen med att läsa litteratur, kan Sofia Wijkmarks och Christina Olin-Schellers artikel sägas handla om meningen med att studera och undervisa om litteratur. I sin artikel riktar de blicken mot ett konkret kompetensutvecklingsprojekt vid Karlstads universitet, avsett att göra litteraturvetare till bättre litteraturdidaktiker, och vecklar därigenom ut en omfattande diskussion om hur det egentligen står till med relationen mellan de två fälten och vad de kan dra för nytta av varandra.

  Mycket passar in under temat Mening, mer än vad vi kunde föreställa oss när vi först diskuterade det inom redaktionen. Vår förhoppning är att även era, våra kära läsares, vyer ska vidgas när ni tar del av detta temanummer och allt som det har att erbjuda.

  I vanlig ordning följer på numrets temadel ett segment under rubriken ”Internationellt”. Denna gång är det Linda Haverty Rugg, professor i skandinaviska studier vid University of California, Berkeley, och Klaus Müller-Wille, professor vid avdelningen för skandinavistik vid universitetet i Zürich, som ger oss intressanta inblickar i verksamheten vid sina respektive lärosäten. Numret avslutas sedan, som alltid, ett antal upplysande recensioner, som vi hoppas ska locka till vidare läsning.

  Stort tack till alla som bidragit till numret med sina tankar, sin tid och sitt arbete, och tack till alla läsare för ert intresse för det vi gör.

  TfL-redaktionen
  Lund

• Jubileumsnummer

  Vol 51 Nr 3-4 (2021)

  För 50 år sedan grundades Tidskrift för litteraturvetenskap vid Lunds universitet och det firar vi nu med detta, om vi får säga det själva, storslagna jubileumsnummer. Det finns ingen anledning att redogöra för omständigheterna kring tidskriftens tillkomst i detalj här, eftersom dess första redaktör, Louise Vinge, redan gjort det. Det sker i den programförklaring med titeln ”Förutsättningar, föresatser och förväntningar” som hon publicerade i det första numret (1971:1) och som vi funnit det lämpligt att nu publicera igen. Vinge har även varit vänlig nog att i föreliggande nummer kommentera denna programförklaring och att skriva något om tidskriftens första tid. Hennes kommentar blir även en form av bokslut över den fysiska tidskriften och, avslutningsvis, en uppmaning till att bibehålla ett kritiskt utforskande förhållningssätt till de digitala publikationsformer som nu tar över inom vetenskapen.

  Vinges texter inleder det första av de segment som jubileumsnumret är uppbyggt av, som vi valt att kalla för ”Igår”. Inte för att det nödvändigtvis behandlar överspelade saker, utan för att det tar upp och återaktualiserar några viktiga moment i TfL:s digra utgivningshistoria. Utöver Vinges text med kommentar finner man där artiklar, publicerade igen och för jubileet av respektive författare kommenterade, av Arne Melberg, Eva Hættner Aurelius, Thomas Götselius och avslutningsvis Lars Elleström, som lämnade oss alltför tidigt i vintras. I samma segment finner man också en reflektion om tillkomsten av temanumret SKEVT (2005:3) och dess eftermäle, skriven av Eva Heggestad, Maria Karlsson och Anna Williams, som var gästredaktörer för numret.

  Nästa del har fått den följdriktiga rubriken ”Idag” och under den samlar vi ett antal nyskrivna vetenskapliga artiklar. Där skriver Daniel Möller om en ärekränkande gravdikt av Brynolph Hallborg, Roland Lysell om Hedda Gabler och Lovisa Andén om svenska vittnesskildringar från Sovjetkarelen. Johanna Lindbo skriver om relationen mellan människan och det mer-än-mänskliga i Stig Dagermans och Mare Kandres prosa, Niclas Johansson om dialektiken mellan ett appolliniskt och ett dionysiskt konstideal hos Inger Edelfeldt medan Amelie Björck tecknar en teoretisk bakgrund till zoopoetiken. Det är glädjande att Per Erik Ljung, som var med vid tidskriftens start och sedan som biträdande redaktör för årgångarna 1972 och 1973, också är representerad i jubileumsnumret. ”Idag”-delen avslutas med hans recensionsessä av Natur & Kulturs litteraturhistoria (2021).

  Det därpå följande segmentet går under rubriken ”Imorgon”. Det hör till ett jubileumsår att inte enbart blicka bakåt, utan även framåt. Det är naturligtvis svårt att sia om litteraturvetenskapens framtid, det vill säga den framtid som TfL kommer att verka i; däremot är det möjligt att utreda vad litteraturvetenskapen skulle kunna bli utifrån en specifik förståelse av de kunskaper och teoretiska och praktiska verktyg som den besitter idag. En studie i denna riktning finner man i Torsten Petterssons artikel, som inleder segmentet. Den följs av ett ingående samtal om digital humaniora mellan Karl Berglund, Oscar Jansson och Lina Rahm. Delen avslutas sedan med en novell, ett stycke humanistisk sci-fi, som Jerry Määttä med litterär finess varit vänlig att författa med anledning av jubileet.

  I förra numret introducerade vi ett segment under rubriken ”Internationellt”, som kommer att löpa vidare under den tid som redaktionen är förlagd till Lund (2021–2022). Först ut att presentera verksamheten vid sina respektive lärosäten är Massimo Ciaravolo (Venedig) och Stefanie von Schnurbein (Berlin). Deras bidrag visar, bland mycket annat, på det stora akademiska intresse som den svenska litteraturen och kulturen väcker utomlands och understryker därmed även, i förlängningen, den internationella relevansen av det som vi sysslar med i svensk litteraturvetenskap.

  Numret avslutas med en recensionsdel med en stark laguppställning, både när det kommer till recenserade verk och recensenter.

  Det har blivit påtagligt, under arbetet med detta nummer, hur uppskattad TfL är inom det litteraturvetenskapliga forskarsamfundet. Engagemanget för jubileumsnumret har varit stort; ingen tillfrågad har tackat nej till att delta och många har på eget initiativ valt att sända in texter. Vi riktar ett stort tack till alla som har bidragit med sin tid och sina tankar för att åstadkomma detta nummer. Det speglar något av det TfL är och har varit och belyser de viktiga funktioner som tidskriften fyllt och fortsätter att fylla när vi nu siktar mot 100-årsjubileet!

   

• 

  Kropp

  Vol 51 Nr 1-2 (2021)
• 

  Kreativt skrivande

  Vol 50 Nr 4-5 (2020)

   

   

• 

  Feminism

  Vol 50 Nr 2-3 (2020)
• 

  Vol 50 Nr 1 (2020)
• 

  Lyrik

  Vol 49 Nr 4 (2019)
• 

  Fascism och litteratur

  Vol 49 Nr 2-3 (2019)
• 

  Fult

  Vol 49 Nr 1 (2019)
• 

  Redaktionellt

  Vol 48 Nr 4 (2018)
• 

  Vol 48 Nr 3 (2018)
• 

  Globalt

  Vol 48 Nr 1-2 (2018)
• 

  Digitalt

  Vol 47 Nr 3-4 (2017)
• 

  Konceptuellt

  Vol 47 Nr 2 (2017)
• 

  Vol 47 Nr 1 (2017)
• 

  Östersjöar

  Vol 46 Nr 3-4 (2016)