Vol 52 Nr 1 (2022): Mening

Lundaredaktionen fortsätter härmed sin utgivning, med ett nummer på temat Mening. I detta tema fann vi en för oss tilltalande öppenhet. Denna öppenhet har genererat fem artiklar som i varierande grad och på skilda sätt kan knytas till mening i ordets vidaste bemärkelse. Det är således ett rikt nummer ni har framför er på skärmen.

Särskilt glada är vi för att ett riktigt världsnamn, filosofen Simon Critchley, har bidragit med en inledande essä till numret. Där presenterar han sin syn på mening på ett sätt som plockar ner företeelsen på jorden och förankrar den i våra vardagliga praktiker; han argumenterar för att mening inte bör betraktas som något ”djupt” utan något som hela tiden finns framför oss, som uppstår och formas i det att vi handlar och observerar resultatet av våra handlingar.

Med liknande förtecken undersöker Ingeborg Löfgrens artikel vad mening kan vara med hjälp av Sara Lidmans, eller kanske snarare karaktären Didriks, bruk av ordet sam-vett i romanen Järnkronan; ett exempel på språkbruk som kanske är mer typiskt för litteraturen än för de exempel på meningsskapande i vardagens som Critchley tar upp. Tillsynes motsägelsefullt, är meningen i Löfgrens exempel, trots att den inte heller enligt henne är att betrakta som liggande i textens ”djup”, inte klar för oss. Genom att sätta detta exempel i relation till vardagsspråkkritiska tankar om språk, ger hon en bild av hur detta, typiskt litterära, språkbruk ändå är möjligt och kan förstås.

I Jasmin Belmar Shagulians artikel får vi stifta bekantskap med litterära uttryck på stort avstånd, både geografiskt och kulturellt, när hon analyserar och diskuterar relationen mellan människa och natur i två Mapuchepoeters diktning. Närmare bestämt handlar det om en dikt av María Teresa Panchillo och en av Ricardo Loncón Antileo. I artikeln omsätts postkoloniala och ekokritiska perspektiv när dikterna skrivs in i en större samhällelig kontext. Parallellt finner man en kritik, informerad av den universella epistemologi som kommer till uttryck i Mapuchefolkets diktning, av en kvardröjande antropocentrism i båda dessa rörelser och – ja, nog finns det där – av en syn på mening som något som uppstår i och med den för européer så självklara uppdelningen mellan människan och det som hon gör till sitt.

Sara Tanderup Linkis och Julia Pennlert undersöker i sin artikel ett stort antal ljudboksläsares upplevelser och motiv för att lyssna på böcker, med hjälp av Rita Felskis begrepp attachment. Utgångspunkten är med andra ord att de känslor som litteraturen väcker är lika viktiga som den kognitiva, meningsskapande process som den ger upphov till. Här är det meningen med att läsa/lyssna till litteratur, snarare än litteraturens mening som står i centrum. Vardagsläsarens/-lyssnarens erfarenheter i förhållande till, och sätt att knyta an till, ljudboksmediet är föremålet för undersökningen, vilket gör att studien med fördel kan läsas i ljuset av både Critchleys essä och Löfgrens artikel.

Mening produceras naturligtvis i interaktionen med texter och andra medier, men även i forskningspraktiker riktade mot andra typer av material. Karin Rubenson använder i sin artikel ett litterärt material hämtat från urban fantasy, för att utforska och diskutera barns aktörskap i arbetet med en etnografisk-teologisk metod. Barnens vardag i kyrkan blir här material för en praktisk teologisk studie ”på gränsen mellan akademisk forskning och vardagsnära praktiker, mellan universitet och kyrkor”, som de själva är delaktiga i att förverkliga i en meningsskapande, självreflexiv process.

Om Tanderup Linkis och Pennlerts artikel handlar om meningen med att läsa litteratur, kan Sofia Wijkmarks och Christina Olin-Schellers artikel sägas handla om meningen med att studera och undervisa om litteratur. I sin artikel riktar de blicken mot ett konkret kompetensutvecklingsprojekt vid Karlstads universitet, avsett att göra litteraturvetare till bättre litteraturdidaktiker, och vecklar därigenom ut en omfattande diskussion om hur det egentligen står till med relationen mellan de två fälten och vad de kan dra för nytta av varandra.

Mycket passar in under temat Mening, mer än vad vi kunde föreställa oss när vi först diskuterade det inom redaktionen. Vår förhoppning är att även era, våra kära läsares, vyer ska vidgas när ni tar del av detta temanummer och allt som det har att erbjuda.

I vanlig ordning följer på numrets temadel ett segment under rubriken ”Internationellt”. Denna gång är det Linda Haverty Rugg, professor i skandinaviska studier vid University of California, Berkeley, och Klaus Müller-Wille, professor vid avdelningen för skandinavistik vid universitetet i Zürich, som ger oss intressanta inblickar i verksamheten vid sina respektive lärosäten. Numret avslutas sedan, som alltid, ett antal upplysande recensioner, som vi hoppas ska locka till vidare läsning.

Stort tack till alla som bidragit till numret med sina tankar, sin tid och sitt arbete, och tack till alla läsare för ert intresse för det vi gör.

TfL-redaktionen
Lund