Medverkande

Åsa Arping är professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Bland hennes senaste publikationer märks ett kapitel om Fredrika Bremers framgångar i USA under 1840- och 50-talen, i projektantologin Swedish Women’s Writing on Export: Tracing Transnational Reception in the Nineteenth Century (red. Yvonne Leffler et al, 2019). Arping är just nu verksam inom det RJ-finansierade projektet ”Att göra klass: Intersektionella nedslag i svensk samtidsprosa 2000-2020”.

Linda Berg är etnolog och docent i genusvetenskap, lektor vid Umeå centrum för genusstudier, Umeå universitet. I sin forskning återkommer hon till frågor om makt, subjektivitet, hjälp och solidaritet. Bland aktuella publikationer märks redaktörskap samt kapitel i antologin Pluralistic Struggles in Gender, Sexuality and Coloniality: Challenging Swedish Exceptionalism (Alm et al, 2020).

Tim Berndtsson är doktorand i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Han är snart färdig med en avhandling om Frimurare Ordens arkiveringspraktiker under 1700-talet.

Anna Bohlin är docent i litteraturvetenskap, verksam vid Nordisk litteratur, Universitetet i Bergen. Hon har precis avslutat forskningsprojektet  ”Förtrollande nationer: varumarknad, folktro och nationalism i skandinavisk skönlitteratur 1830-1850” (finansierat av RJ). Bland publikationer under utgivning finns den tvärvetenskapliga antologin Tracing the Jerusalem Code III: The Promised Land. Christian Cultures in Modern Scandinavia (ca. 1750-1920) (red. Zorgati och Bohlin).

Kerstin Björk är utbildad vid HDK textil konst i Göteborg. Björk arbetar främst ateljébaserat med broderi som bild och koncept, men också med teckning, trä och installation. Hon driver olika projekt och leder workshops. Kommande separat utställningar på Väsby konsthall 2020 och Bergdala galleri 2022.

Annelie Bränström-Öhman är professor i litteraturvetenskap samt genusvetenskap med inriktning mot humaniora vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet.

Katarina Båth är fil. dr i litteraturvetenskap, just nu verksam som vikarierande universitetslärare vid Åbo Akademi. Hennes avhandling Ironins skiftningar – jagets förvandlingar (2017) anlade ett psykoanalytiskt perspektiv på ironi och subjektivitet hos den svenske romantikern Atterbom. Sedan disputationen har hon undervisat i litteraturvetenskap och på lärarutbildningen i Uppsala, Karlstad och Åbo, samt påbörjat postdokprojektet ”Trauma as Literature – Literature as Therapy om litterära trauman och biblioterapi”.

Roger Edholm är lektor i litteraturvetenskap vid Mittuniversitetet, institutionen för humaniora och samhällsvetenskap. Hans forsknin utgår från narratologi, fiktionsteori och är särskilt inriktad på samtidslitteratur.

Kristina Fjelkestam är professor i genusvetenskap vid Stockholms universitet. Hon disputerade 2002 i litteraturvetenskap med avhandlingen Ungkarlsflickor, kamrathustrur och manhaftiga lesbianer: Modernitetens litterära gestalter i mellankrigstidens Sverige. Hennes forskning har sedan dess haft en historieteoretisk inriktning, på senare år med inriktning mot queer temporalitet.

Gustaf Marcus är fil. dr. i Tema Kultur och samhälle och arbetar för närvarande som postdoktor i nordisk litteraturvetenskap på Sorbonne i Paris. Hans aktuella forskningsprojekt handlar om skönlitteratur och reklam i den skandinaviska modernismen.

Anna Nordenstam är professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet och professor i svenska med didaktisk inriktning vid Luleå tekniska universitet. Hennes forskningsintressen handlar om tecknade serier, barn- och ungdomslitteratur, litteraturdidaktik och feministiska tidskrifter. Hon är projektledare för det pågående forskningsprojektet ”Feministiska svenska tecknade serier som medium för politisk aktivism och kritik” som finansieras av Vetenskapsrådet och skriver inom detta artiklar tillsammans med Margareta Wallin Wictorin.

Erik van Ooijen är docent i litteraturvetenskap, verksam vid Örebro universitet. Han var bland annat gästredaktör för tidskriften Aiolos temanummer om svart ekologi (#56, 2017).

Cecilia Pettersson är fil. dr i litteraturvetenskap och verksam som lektor och forskare i litteraturvetenskap och teaterstudier vid Göteborgs universitet. I sin seniora forskning har hon framför allt intresserat sig för hur moderskap och psykisk ohälsa porträtteras i samtida svensk skönlitteratur samt för frågan om läsningens inverkan på hälsa och välbefinnande, så kallad biblioterapi. Hon var även en av redaktörerna för Svenskt kvinnobiografiskt lexikon under perioden 2016-2018.

Sara Pärsson är doktorand i litteraturvetenskap vid Stockholms universitetet och arbetar med en avhandling om skildringen av hemmet i Elin Wägners Pennskaftet (1925), Selma Lagerlöfs Charlotte Löwensköld (1925) och Anna Svärd (1928), samt Moa Martinsons Mor gifter sig (1936).

Maria Ramnehill har en magisterexamen i litteraturvetenskap från Göteborgs universitet. Hon är litteraturkritiker och frilansjournalist i bland annat Göteborgs-posten.

Kent Sjöström är docent och forskare och lärare vid Teaterhögskolan i Malmö. I hans avhandling Skådespelaren i handling: Strategier för tanke och kropp från 2007, som var den första svenska konstnärliga avhandlingen i teater, ligger fokus på skådespelarens kognitiva strategier, som subjekt i tanke och handling. Hans nuvarande forskning berör också skådespelaren som objekt för andras blickar, samt mer generellt de värderingar och ideologier som omger eller är inneboende i scenkonstnärens arbete. Denna ansats kan sammanfattas under rubriken gestaltningens ideologier och tar sin utgångspunkt i bland andra Brechts praktiskt baserade teorier om scenkonsten. 2019 publicerade han essäsamlingen Rökarens blick: Skådespelarens Brecht, där Brechts teorier ställs i relation till vår samtida diskussion om identitet och representation. Kent Sjöström undervisar också vid Teaterhögskolan i Prag, och vid Den Danske Scenekunstskolen är han verksam i etableringen av konstnärligt utvecklingsarbete.

Jenny Sperens är doktorand i engelsk litteratur med inriktning mot genus vid Umeå universitet. Hon intresserar sig särskilt för skildringar av maskulinitet och vänskap. I sin avhandling tittar hon på representationer av pojkar i engelsk barnbokslitteratur från 1900-talet. Framför allt på hur pojkar förutsätts vara och hur en pojke förväntas bete sig.

Mikael Vallström är född och uppvuxen i Norrbotten. Han är numera verksam som forskare vid den regionala forsknings- och utvecklingsenheten FoU Hälsingland. Han arbetade vid Dialekt och folkminnesarkivet i Uppsala under några år på 1990-talet. 2002 disputerade Vallström på avhandlingen Det autentiska Andra, som är en modernitetskritisk analys av en rad historiskt kända etnografiska skildringar av norra Norrland med fokus på möjligheten att komma fram till ett etiskt hållbart förhållningssätt till ”de andra” och deras röster. Efter disputationen tilldelades han forskningsmedel från Riksantikvarieämbetet för att utifrån avhandlingens slutsatser granska hur norrländska kulturarv har skapats och representeras i bland annat arkiv och museer, vilket resulterade i boken Det förflutnas närvaro (2006). Sedan dess har Vallström huvudsakligen ägnat sig åt etiska och politiska aspekter på frågan om samhällets (o)hållbara utveckling.

Margareta Wallin Wictorin är docent i konst- och bildvetenskap och lektor i kulturstudier vid Karlstads universitet. Hennes forskningsintressen handlar om tecknade serier, andra kombinationer av bild och text, grafisk konst och samtidskonst utifrån didaktiska, feministiska och postkoloniala perspektiv. Hon är deltagare i det pågående forskningsprojektet ”Feministiska svenska tecknade serier som medium för politisk aktivism och kritik” som finansieras av Vetenskapsrådet och skriver inom detta artiklar tillsammans med Anna Nordenstam.

Johanna Vernqvist är disputerad i Språk och kultur och är för närvarande affilierad forskare vid Linköpings universitet. Vernqvist forskar om tidigmoderna gestaltningar och förståelser av kärlek, genus och kropp i litteratur, konst och filosofi med särskilt fokus på estetiska och retoriska strategier för subversiva uttryck.

Fanny Wendt Höjer doktorerar i kulturstudier vid Goldsmiths University of London och arbetar som forskningsassistent vid Mångkulturellt Centrum i Stockholm.

Pia Vuorio, fil. mag., doktorand i litteraturvetenskap vid Åbo Akademi. I avhandlingen under arbete, Ungdomsromanens problemvuxna: Föräldratematik i svenskspråkig samtidsrealistisk ungdomsroman 1968-1979, undersöker Vuorio föräldragestaltningen samt skildringen av relationer mellan familjemedlemmarna i elva ungdomsromaner. Detta görs med avstamp i feministisk psykoanalys, feministisk materialism, genusmaktstudier och i korrespondens med periodens samhällsdiskussioner kring kvinnors och mäns positioner i hemmen,
familjerna och samhället överlag.

Josefine Wälivaara är fil. dr i drama-teater-film och disputerade 2016 på en avhandling om sexualitet, queerhet och heteronormativitet i science fiction. Hennes forskning handlar i första hand om normativitet, sexualitet, funktion, genus och berättande i populärkultur med särskilt intresse för spekulativa genrer och fantastik.