Pingströrelsen som tyst pacifistisk folkrörelse
DOI:
https://doi.org/10.58412/hyb.v3i1.25774Nyckelord:
pacifism, Pingströrelsen, Frikyrka, icke-våld, värnplikt, Försvar, narrativstudie, idéhistoria, vapenfri värnpliktAbstract
På 1960-talet, och vid tiden för den nya vapenfrilagen 1966, kom flest vapenfria män från Pingströrelsen. Den här artikeln studerar den vapenfria värnplikten på 1900-talet med huvudfokus på åren 1960–1976 och belyser frågeställningar som uppstår i pingstvännernas diskrepans med att äga en stark praktik att göra vapenfri tjänst och samtidigt vara i avsaknad av en tydlig pacifistisk teologisk överbyggnad. Flera empiriska studier ger underlag och sätts i kontext med en historisk översikt för värnpliktsvägrarnas kamp för laglig rätt till att få göra vapenfri värnplikt. Genom en idéhistorisk narrativ analys synliggör artikeln konfliktytor och olika ideologiska utgångspunkter, samt maktförhållandena mellan dessa. I den avslutande reflektionen diskuteras det teologiska hålrum som idag finns inom Pingströrelsen när rörelsen inte förankrat sin historiska pacifistiska praktik i en genomtänkt teologisk idé, detta samtidigt som en förnyad kraftfull militär upp-rustning nu pågår i det svenska försvaret.
Referenser
Jan Agrell, Vapenfrisökande och totalvägrare 1966–1973: En statistisk-psykologisk beskrivning (Stockholm: MPI, 1974).
Paul Alexander, Peace to War: Shifting Allegiances in the Assemblies of God (The C. Henry Smith Series 9; Telford: Cascadia Publishing House, 2009).
Pascal Andréasson, Den vite generalen: Baptistpastorn Albert Wickmans kamp för fred (Masteruppsats: Umeå universitet, 2021).
Pascal Andréasson, ”Fribaptismen som fredsrörelse: Fribaptisternas värnpliktsvägran, freds-teologi och fängelsepraktik 1888–1904”, STK (kommande).
Terence Ball, James Farr and Russell L. Hanson (red.), Political Innovation and Conceptual Change (Cambridge: Cambridge University Press, 1989).
Thomas B. Barratt, När blir det fred på jorden? Ett svar till ärkebiskop Nathan Söderblom (Stockholm: Filadelfia, 1931).
Jay Beaman, Pentecostal Pacifism: The Origin, Development, and Rejection of Pacific Belief Among the Pentecostals (Eugene: Wipf & Stock, 2009)
Jay Beaman och Brian K. Pipkin, Early Pentecostals on Nonviolence and Social Justice (Oregon: Pickwick, 2016).
Carl-Gustav Carlsson, Människan, samhället och Gud: Grunddragen i Lewi Pethrus kristendomsuppfattning (Bromma: IPS, 2013).
Jan Dahlström och Ulf Söderberg (red.), Plikt, politik och praktik: Värnpliktsförsvaret under 100 år (Stockholm: Krigsarkivet, 2002).
Andreea Deciu Ritivoi, ”Explaining People: Narrative and the Study of Identity”, Storyworlds: A Journal of Narrative Studies 1 (2009), 25–41. DOI: https://doi.org/10.1353/stw.0.0000
Olof Djurfeldt, I Andens vind (Örebro: Libris, 2015).
Fredrik Egefur, Gränslösa rörelser för fred 1889–1914: Aktörskap, strategi och begreppsvärld hos socialistisk och liberal fredsaktivism (Lund: Mediatryck, 2020).
Billy Graham, Frid med Gud (Örebro: Evangeliipress, 1954).
Görel Granström, Värnpliktsvägran: En rättshistorisk studie av samvetsfrihetens gränser i den rättspolitiska debatten 1898–1992 (Avhandling: Uppsala universitet, 2002).
Micael Grenholm, Enemy Love and Apocalyptic Genocide: Views on Military Violence and Pacifism Among Swedish Pentecostals 1967–1971 (Uppsala Studies in Church History 13; Uppsala: Uppsala universitet, 2022).
Ingmar Gustafssons, Fred och försvar i frikyrkligt perspektiv 1900–1921: Debatten inom Svenska missionsförbundet (Stockholm: Svenska kyrkohistoriska föreningen, 1987).
Peter Hallberg, Maria Jansson och Ulf Mörkenstam (red.), Tretton texter i politisk teori, (Malmö: Liber, 2009).
Joel Halldorf, Biskop Lewi Pethrus – biografi över ett ledarskap: Religion och mångfald i det svenska folkhemmet (Skellefteå: Artos, 2017).
Marie Hibma Frost, Bibelns frukter: Glädje, kärlek, fred (Örebro: Evangeliipress, 1985).
C. G. Hjelm, Samvetsömme Hjelm berättar: Bilder och interiörer från 600 beredskapsdagar (Örebro: Evangeliipress, 1945).
C. G. Hjelm, Samvetsömme Hjelm i beredskap (Örebro: Evangeliipress, 1952).
C. G. Hjelm, Sådant är livet 3 (Örebro: Evangeliipress, 1967).
Magnus Hjort, Den farliga fredsrörelsen säkerhetstjänsternas övervakning av fredsorganisa-tioner, värnpliktsvägrare och FNL-grupper 1945–1990 (Stockholm: Fritzes, 2002).
Huberth Hubertsson, Guds väg till frid och frälsningsfröjd (Örebro: Evangeliipress, 1953).
George Kalantzis, Caesar and the Lamb: Early Christian Attitudes on War and Military Service (Eugene: Cascade Books, 2012).
Jan Kleffner et al., ”Perspektiv: Därför är den ryska invasionen av Ukraina folkrättsvidrig”, Försvarshögskolan (2022).
Olle Kristenson (red.), Att slå följe för fred: Åtta röster om tro och handling (Örebro: Marcus förlag, 2014).
Ellen Larson, Etiska argument i den svenska freds- och försvarsdebatten under åren 1957–1970 (Avhandling: Uppsala universitet, 1973).
Axel Ljungdahl, ”Samvete och samhällsplikt: en under-sökning av värnpliktiga som sökt vapenfri tjänst åren 1967–1976” Kungliga Krigsvetenskaps-akademins Handlingar och Tidskrift 3 (1980), 51–96.
Jonas Melin, Fredrik Wenell och David Davage (red.), Aldrig mer tillbaka gå: Utmaningar från anabaptismen, reformationens frikyrkorörelse (Evangelie: Blidsberg, 2017).
Marius Nel, Pacifism and Pentecostals in South Africa (New York: Routledge, 2018). DOI: https://doi.org/10.4324/9780429504112
Oliver O’Donovan och Joan Lockwood O’Donovan (red.), From Irenaeus to Grotius: A Sourcebook in Christian Political Thought (Grand Rapids: Eerdmans, 1999).
Benedict R. O’G Anderson, Den föreställda gemenskapen: Reflexioner kring nationalismens ursprung och spridning (Göteborg: Daidalos, 1993).
Alexa Robertsson, ”Narrativ analys”, i Textens mening och makt: Metodbok i samhällsveten-skaplig text- och diskursanalys, red. Kristina Boréus och Göran Bergström (4 uppl.; Lund: Student-litteratur, 2018), 207–238.
Carl-Erik Sahlberg, Pingströrelsen och tidningen Dagen: Från sekt till kristet samhälle 1907–1963 (Uppsala: Svenska Kyrkohistoriska Föreningen, 2009).
Gunnar Westin, Den kristna friförsamlingen i Norden: Frikyrklighetens uppkomst och utveckling (Stockholm: Westerberg, 1956).
Klas Åmark, Att bo granne med ondskan: Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen (Stockholm: Bonnier, 2016).
Kjell Östberg, 1968 – när allting var i rörelse: Sextiotalsradikaliseringen och de sociala rörelserna (Stockholm: Södertörns högskola, 2002).
Downloads
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2025 Pascal Andréasson
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika 4.0 Internationell Licens.
