Litteratursociologin och samhället:  Ett försök till samproduktionsanalys

Julia Pennlert; Erik Joelsson

doi:10.54797/tfl.v54i2.23518

Författare

Julia Pennlert Högskolan i Borås
Erik Joelsson Högskolan i Borås

DOI:

https://doi.org/10.54797/tfl.v54i2.23518

Abstract

The present study explores the relationships between sociology of literature and society through a meta-perspective influenced by the idiom of co-production hailing from the field Science and Technology Studies (STS). By focusing on events that precedes and follows the inception of the Department of Sociology of Literature at Uppsala University 1965 we trace and investigate how society and sociology of literature are mutually coproduced through changing discoursers, identities, institutions, and representations.

We can conclude, by studying these complex interplays between literature and society, that sociology of literature not only analyzes how literature is used, valued, and distributed in society but also contributes to the construction of knowledge about the societal implications of literature. Therefore, sociology of literature can be understood as contributing to creating its own research object by engaging in a reciprocal relationship with society and literature itself.

Through its examination of how literature reflects and influences societal structures, norms, and values, sociology of literature shapes its research focus by actively participating in and responding to societal discourses. This dynamic process of engagement with societal issues and cultural production allows sociology of literature to continually redefine and refine its research object, shaping the field's direction and priorities based on ongoing interactions with the broader social context.

Nedladdningar

Nedladdningsdata är inte tillgängliga än.

Författarbiografier

Julia Pennlert, Högskolan i Borås

Fil. dr i litteraturvetenskap och universitetslektor med inriktning mot läsning och läsfrämjande verksamhet vid Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås. Hennes forskning kretsar kring läsning och läsforskning i samtiden, samt hur den digitala tekniken påverkar läsare och texter.

Erik Joelsson , Högskolan i Borås

Fil. dr i vetenskapsteori och universitetslektor vid Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås. Forskningsintressen inkluderar metaperspektiv på biblioteks- och informationsvetenskap samt närliggande ämnesområden, därtill även studier av forskarutbildning och forskarkarriär i en forskningspolitisk kontext.

Referenser

Andersson, Hanne Lore. Doxa och debatt. Litteraturvetenskap runt sekelskiftet 2000. Göteborg: Makadam, 2008. https://doi.org/10.18261/issn1504-288x-2010-01-08.

Aspelin, Kurt. Textens dimensioner. Problem och perspektiv i litteraturstudiet. Stockholm: PAN/Norstedts, 1975.

Bragesjö Fredrik & Hallberg, Margareta. I forskningens närhet. En studie av MPR-kontroversens bakgrund och förvecklingar. Nora: Nya Doxa, 2009.

English, James F. ”Everywhere and Nowhere. The Sociology of Literature After ’the Sociology of Literature’”, New Literary History, vol. 41, (2010:2), v–xxiii. https://doi.org/10.1353/nlh.2010.0005.

Forsberg, Eva & Daniel Sundberg, ”Formeringen av det pedagogiska kunskapsområdet – mot ett forskningsprogram”, Pedagogisk forskning i Sverige, vol.23 (2018:5). https://doi.org/10.15626/pfs23.5.01.

Furuland, Lars ”Litteratursociologin i Sverige. Framväxt, forskningstradition, framtid”, Tidskrift för litteraturvetenskap vol.25 (1996:3–4), 129–139.

Gottzén, Lucas & Ulrik Lögdlund, red., Sociologins teoretiker. Malmö/Falkenberg: Gleerups, 2015.

Griswold, Wendy. ”Recent Moves in the Sociology of Literature”, Annual Review of Sociology, vol. 19 (1993), 455–467. https://doi.org/10.1146/annurev.soc.19.1.455.

Hallberg, Margareta. Symmetri och reflexivitet. Sociala studier av humanvetenskapernas villkor. Göteborg/Uddevalla/Risberg: Forskningens villkor, 1997.

Hallberg, Margareta. Etnologisk koreografi. Att följa ett ämne i rörelse. Nora: Nya Doxa, 2001.

Hansen, Lars, red. Sociologi i tiden. Bakgrund, utveckling, framtid. Göteborg/Uddevalla: Daidalos, 1997. https://doi.org/10.37062/sf.34.18524 .

Hård af Segerstad, Peder. Litteratursociologi – ett bidrag till ämnets teoriutveckling, Uppsala, diss. 1974.

Jasanoff, Sheila, red. States of Knowledge. The Co-production of Science and Social Order. London: Routledge, 2004. https://doi.org/10.4324/9780203413845.

Jasanoff, Sheila. ”Ordering Knowledge, Ordering Society”, States of Knowledge. The Co-production of Science and Social Order”, i Sheila Jasanoff, red. (London: Routledge, 2004). https://doi.org/10.4324/9780203413845-7.

Joelsson, Erik. Från utvald till utbildad. Persona i utredningar om svensk forskarutbildning 1945–2004. Göteborg: diss., 2017. https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/51493.

Johansson, Hans Olof. En bok för alla? Rapport om en utvärdering av Litteraturfrämjandets försök med femkronorsböcker. Avd för litteratursociologi: Uppsala, 1978.

Johansson, Hans Olof & Lars Pettersson. ”En Bok För Alla från förlag till läsare. Rapport från 1985 års utvärdering”. Litteratur och samhälle, 1986:1–2, Uppsala 1986.

Karner Smidt, Jofrid, Tonje Vold & Knut Oterholm, red. Litteratursosiologiske perspektiv. Oslo: Universitetsforl., 2013.

Lindberg, Staffan. ”Tur och retur paradiset. Svensk sociologi sedd från marginalen”, Sociologisk Forskning, vol. 51, (2014:3–4), 181–198. https://doi.org/10.37062/sf.51.21846 .

Munch-Petersen, Erland, red. Litteratursociologi. En antologi. Ballerup: Dansk Bibliotekscenter, 1995.

Nilsson, Rangnar. God vetenskap. Hur forskares vetenskapsuppfattningar uttryckta i sakkunnigutlåtanden förändras i tre skilda discipliner. Göteborg: diss., 2009.

Nilsson, Skans Kersti. ”Biblioteken, litteraturen och läsaren”. I Läsarnas marknad, marknadens läsare. En forskningsantologi utarbetad för Litteraturutredningen, red. Ulla Carlsson, Jenny Johannisson, 151–162. Nordicom: Göteborgs universitet, 2012.

Odén, Birgitta. ”Forskarutbildning och politik”. I Universitet och samhälle. Om forskningspolitik och vetenskapens samhälleliga roll, red. Thorsten Nybom, 86–102. Stockholm: Tiden, 1989.

Odén, Birgitta. Forskarutbildningens förändringar 1890–1975. Historia, statskunskap, kulturgeografi, ekonomisk historia, Lund: Lund University Press, 1991.

Olsson, Anna. ”En ny sociologi. Om inrättandet av sociologi som självständigt akademiskt ämne i Sverige 1947”, i Sociologi i tiden. Bakgrund, utveckling, framtid, red. Lars Hansen, Göteborg/Uddevalla: Daidalos, 1997. https://doi.org/10.37062/sf.34.18531

Pennlert, Julia. ”Meningen med metoden. Litteratursociologiska metoddiskussioner nu och då”, Passage, vol. 89 (Sommar, 2023), 155–169. https://doi.org/10.7146/pas.v38i89.137915

Rosengren, Karl-Erik. Sociological Aspects of the Literary system. Lund, diss. Stockholm: Natur & Kultur, 1968.

Rosengren, Karl-Erik & Jan Thavenius Litteratursociologi, Stockholm: Natur & Kultur, 1970.

Sismondo, Sergio. An Introduction to Science and Technology Studies. (2nd ed.), Chichester, West Sussex, U.K. 2001.

Svedjedal, Johan. ”Det litteratursociologiska perspektivet. Om en forskningstradition och dess grundantaganden.” Tidskrift för litteraturvetenskap vol. 25 (1996:3–4), 3–26.

Svedjedal, Johan. ”Litteratursociologi”, i Litteraturvetenskap I, red. Sigrid Schottenius Cullhed, Andreas Hedberg & Johan Svedjedal, Lund: Studentlitteratur, 2020.

Tanderup Linkis, Sara & Johanne Gormsen Schmidt, ”Hvad er litteratursociologi? Historisk rids og aktuelle debatter”, Passage, vol. 89 (Sommar, 2023), 9–27. https://doi.org/10.7146/pas.v38i89.137906

Trow, Martin. ”From Mass Higher Education to Universal Access. The American Advantage”, Minerva, vol. 37, (1999:4), 303–328, http://www.jstor.org/stable/41827257.

Vinge, Louise. Recension av Forskningsfält och metoder inom litteraturvetenskapen, Samlaren vol. 92 (1971), 274–277.

Zammito, John H. A Nice Derangement of Epistemes. Post-positivism in the Study of Science from Quine to Latour, Chicago: University of Chicago Press, 2004.