Call for Papers: Vol 56 nr 4 (2026): Litteratur och infrastruktur

2026-06-04

TfL-dagarna, Uppsala universitet 10–11 december, 2026

TfL nummer 4, 2026

Under det senaste decenniet har begreppet infrastruktur fått förnyad teoretisk energi inom human- och samhällsvetenskaperna. Med avstamp i artiklar som Susan Leigh Stars ”The Ethnography of Infrastructure” (1999) och Brian Larkins ”The Politics and Poetics of Infrastructure” (2013) har den teoretiska reflektionen och de analytiska tillämpningarna av begreppet kommit att utvecklas och spridas på olika fält. Viktiga injektioner har kommit från medieteorin: genom mediefilosofiska verk som John Durham Peters The Marvelous Clouds (2015) – där medier som sådana definieras i termer av ”ontologiska infrastrukturer” – och genom historiskt och materiellt mer fokuserade undersökningar som Signal Traffic. Critical Studies of Media Infrastructures (2015) (red. Lisa Parks och Nicole Starosielski). Samtidigt visar dessa arbeten hur förståelsen av infrastrukturer idag också måste knytas till tidigare mediehistorisk forskning: från Harold Innis och Marshall McLuhan till Friedrich A. Kittler och N. Katherine Hayles.

Denna infrastrukturella orientering har även lämnat avtryck i de discipliner och extra-disciplinära aktiviteter som uppmärksammar estetisk praktik, vilket markerades på svensk botten genom tidskriften OEI:s temanummer från 2017 (#77–78) liksom i den nyliga danska antologin Infrastructure Aesthetics (2025) (red. Solveig Daugaard med flera), där man närmar sig konsten i vid bemärkelse som en ”social sfär av praktiker inramade av historiska institutioner, kulturella förväntningar och sociala relationer”, vilket inte kan likställas med en allmän kontextualisering: ”Det handlar inte om att placera konst i ett större sammanhang, utan om att precisera den uppsättning relationer, medieringar och distributioner som bidrar till att reproducera vår förväntan att något som konst existerar.”

Också litteraturvetenskapen, mer specifikt, har närmat sig frågan. Redan 2015 publicerade tidskriften Modern Fiction Studies (Vol. 61, nr. 4) ett temanummer som undersöker ”nya sätt att tänka kring den teknologiska medieringen av vardagslivet i 1900- och 2000-tal”, vilka sammanfattades under beteckningen ”infrastrukturalism”.

Men, mycket arbete återstår. Inte minst om en tvärdisciplinär blick anläggs, som beaktar hur en räcka av tekniska, historiska, estetiska, epistemologiska och inte minst politiska frågeställningar möts och överlappar varandra inom denna analytiska ram – och hur infrastruktur inte bara kan beteckna de dolda materiella förutsättningarna för något, vilka blottläggs när saker upphör att fungera, utan också kan verka som ett estetiskt bärande element i ett litterärt verk eller ett politiskt vapen på global skala.

Vägen är således inte bara den elementära kulturella infrastruktur där Saulus blev Paulus eller där Oidipus öde beseglades, utan med Michail Bachtins formulering en kronotop av oöverskådlig betydelse i romanens historia. Och i förlängningen av den insikten är den omfattande litteraturen om färder över haven, från Camoes Lusiaderna, över Conrads Mörkrets hjärta till Derek Walcotts Omeros inte bara berättelser om äventyr utan narrativa element i en kolonial världsordning. I samtidslitteraturen kan en helt annan infrastruktur, det digitaliserade finanskapitalet, på samma sätt framträda både som politisk problematik och narrativ estetik i en roman som Agri Ismaïls Hyper (2024).

Därför ägnas såväl årets TfL-dagar som nummer 4, 2026 av Tidskrift för litteraturvetenskap, åt detta tema. Frågan är vad begreppet infrastruktur – som analytisk optik och tankemässigt relä – kan bidra med och erbjuda litteraturstudiet utöver vad som redan utvinns genom mer frekventa och besläktade begrepp som diskurs, ekologi eller system. Numret öppnar för en bred förståelse av infrastruktur som på en och samma gång materiell kategori och institutionell struktur, historiskt villkor och litterär form – samt korskopplingar däremellan. Förslag till relevanta ingångar kan vara, men begränsar sig inte till, följande teman:

  • Skrivandets och läsandets infrastrukturer
  • Infrastrukturens estetik/estetikens infrastruktur
  • Infrastruktur, katastrof och sammanbrott
  • Genre och infrastruktur
  • Infrastruktur och gränssnitt
  • Genus och infrastruktur
  • Infrastrukturens politisering
  • Synlig och osynlig infrastruktur
  • Element och klimat som infrastruktur

CfP gäller både för:

  • Vetenskapliga artiklar i ämnet. Omfång: max 40 000 tecken (inkl. blanksteg). Inlämning: sker via tidskriftens webbplats, där även detaljerade författarinstruktioner finns: https://publicera.kb.se/tfl/about/submissions

  • Förslag på 20–30 min föredrag till TfL-dagarna vid Uppsala universitet, den 10–11 december; dessa kan sedan omarbetas till essäer för TfL-numret. Abstract (runt 1500 tecken) skickas till: olsson@littvet.uu.se och/eller thomas.gotselius@littvet.su.se.

Deadline: 15 oktober, 2026