Klass, kön och Shakespeare
Elise Karlssons Smuts
DOI:
https://doi.org/10.54797/tfl.v53i4.16885Nyckelord:
Elise Karlsson, Smuts, arbetarlitteratur, Shakespeare, Shakespeareceptionen i Norden, Kön i svensk litteratur, Klassaspekter i svensk litteratur, En midsommarnattsdrömAbstract
Class, gender and Shakespeare. Elise Karlsson's Smuts
This essay suggests that the use of Shakespeare in Elise Karlsson’s novel Smuts (2021) serves to accentuate and develop the novel’s thematic focus on work, precarity, class, and gender. Revolving around a production of A Midsummer Night’s Dream at a fictitious theatre in Stockholm, Smuts aligns itself with tendencies in Karlsson’s previous work as well as in contemporary Swedish literature: as an assistant script editor, its narrator is a freelance worker in an economy where work is precarious and perceived—despite the supposedly high status of her work in the cultural sector—as badly paid and, literally, meaningless. Shakespeare’s play becomes a focal point for these themes not just because of the extensive character parallels with Smuts, but also because the complex notions of class, work and female subjugation in Karlsson’s novel can be seen as developments of themes that are very much present in the play. In other words, Smuts is a good example of contemporary ‘working-class literature’ in Sweden, and as the essay suggests, it builds up its focus on precarity, class, and gender by means of intertextual parallelisms with Shakespeare.
Nedladdningar
Referenser
Agrell, Beata, et al., red. ”Inte kan jag berätta allas historia”: Föreställningar om nordisk arbetarlitteratur. Göteborg: Göteborgs Universitet, 2016.
Agrell, Beata. ”Arbetarlitteratur och arbetarlitteraritet: Metoddiskussion med tillämpningar”. I Hva er arbeiderlitteratur? Begrepsbruk, kartlegging, forskningstradisjon, red. Christine Hamm, Ingrid Nestås Mathiesen och Anemari Neple, 33–52. Bergen: Alvheim & Eide, 2017.
Andreasson, Jenny. Teatern. Stockholm: Norstedts, 2022.
Arping, Åsa. ”Arbetarlitteraturens döda vinkel – hemarbete och klassmedvetande i Kristina Sandbergs Att föda ett barn (2010)”. I Hva er arbeiderlitteratur? Begrepsbruk, kartlegging, forskningstradisjon, red. Christine Hamm, Ingrid Nestås Mathiesen och Anemari Neple, 253–270. Bergen: Alvheim & Eide, 2017.
Arping, Åsa. Att göra klass: Nedslag i svensk samtidsprosa. Göteborg: Makadam, 2022.
Bate, Jonathan. The Genius of Shakespeare. London: Picador, 2008.
De Ruyter, Alex, och Martyn Brown. The Gig Economy. Newcastle: Agenda, 2019.
Duffett, Rachel. ”The War in Miniature: Queen Mary’s Dolls’ House and the Legacies of the First World War”. Cultural and Social History 16, no. 4 (2019): 431–449.
Egan, Gabriel. Shakespeare and Marx. Oxford: Oxford University Press, 2004.
Eriksson, Göran O. ”Kommentarer, utgångspunkter”. William Shakespeare, En midsommarnattsdröm, Göran O. Eriksson, övers. Stockholm: Ordfront, 2003.
Fahlgren, Margareta, Per-Olof Matsson och Anna Williams, red. Arbetarförfattaren: Litteratur och liv. Möklinta: Gidlunds, 2020.
Finney, Gail. ”Ibsen and Feminism”, i James McFarlane, red., The Cambridge Companion to Ibsen. Cambridge: Cambridge University Press, 1994, 89–105.
Gemzøe, Anker, et al., red. Nordisk arbejderlitteratur: Internationale perspektiver og forbindelser. Ålborg: Aalborg Universitetsforlag, 2023.
Glavin, Paul, Alex Bierman och Scott Schieman, ”Über-Alienated: Powerless and Alone in the Gig Economy”, Work and Occupations, vol. 48 (2021:4), 399–431. http://dx.doi.org/10.1177/07308884211024711.
Hamm, Christine, Ingrid Nestås Mathiesen och Anemari Neple, red. Hva er arbeiderlitteratur? Begrepsbruk, kartlegging, forskningstradisjon. Bergen: Alvheim & Eide, 2017.
Holland, Peter, “Introduction”. I William Shakespeare, A Midsummer Night’s Dream, red. Peter Holland. Oxford: Oxford University Press, 1994, 1–117.
Hägglund, Kent. ”Smuts – en roman med inslag av Shakespeare”. Shakespeare, no. 4 (2021), 11.
Högström, Jenny. ”Ner till källarkulturen – och tillbaka till Metoo”, Aftonbladet, 2021–09–16, https://www.aftonbladet.se/kultur/bokrecensioner/a/L5Pjoq/ner-till-kallarkulturen--och-tillbaka-till-metoo.
Jonsson, Bibi, et al., red. Från Nexø till Alakoski: Aspekter på nordisk arbetarlitteratur. Lund: Lunds universitet, 2011.
Jonsson, Bibi, et al., red. Från Bruket till Yarden: Nordiska aspekter på arbetarlitteratur. Lund: Lunds Universitet, 2014.
Jonsson, Bibi. ”Det negativa klassmärket: Föreställningar om kvinnlig sexualitet hos Moa Martinson och Elsie Johansson”. I ”Inte kan jag berätta allas historia”: Föreställningar om nordisk arbetarlitteratur, red. Beata Agrell et al., 185–197. Göteborg: Göteborgs Universitet, 2016.
Jonsson, Stefan. ”Elise Karlsson: ’Linjen’”, Dagens Nyheter, 2015–04–09. https://www.dn.se/kultur-noje/bokrecensioner/elise-karlsson-linjen/.
Jordahl, Anneli. Klass. Är du fin nog? Stockholm: Atlas, 2018.
Karlsson, Elise. Smuts. Stockholm: Natur och kultur, 2021.
Klingberg, Per. ”Elise Karlsson blottar revorna i finkulturens fasad”, Svenska Dagbladet, 2021–09–16. https://www.svd.se/a/y48V5x/elise-karlsson-blottar-revorna-i-finkulturens-fasad.
Källén, Matilda. ”Krisen i Svenska Akademien har skapat en skönlitterär våg”. Dagens Nyheter, 2021–11–19. https://www.dn.se/kultur/krisen-i-svenska-akademien-har-skapat-en-skonlitterar-vag/.
Landström, Rasmus. Arbetarlitteraturens återkomst. Stockholm: Verbal, 2021.
Leggatt, Alexander. Shakespeare’s Comedy of Love. London: Methuen, 1974.
Marx, Karl. ”Speech at Anniversary of People’s Paper”. Hämtad 20 mars 2022. https://www.marxists.org/archive/marx/works/1856/04/14.htm.
Marx, Karl. Ekonomisk-filosofiska manuskript. Sven-Eric Liedman, övers. Hämtad 20 mars 2023. https://www.marxists.org/svenska/marx/1844/40-d005.htm.
Mischliewitz, Sandra. ”’Finns det inga arbetare?’: Klass, genus och barndom i den samtida svenska arbetarlitteraturen”. I Från Bruket till Yarden: Nordiska aspekter på arbetarlitteratur, red. Bibi Jonsson et al., 191–204. Lund: Lunds Universitet, 2014.
Nilsson, Magnus. Arbetarlitteratur. Lund: Studentlitteratur, 2006.
Nilsson, Magnus. ”Arbetarlitteraturen och klassamhället”. I Klass i Sverige: Ojämlikheten, maken och politiken i det 21:a århundradet, red. Daniel Suhonen, Göran Therborn och Jesper Weithz (Lund: Arkiv, 2021), 367–385.
Nilsson, Magnus. ”Vart tog klassperspektivet vägen? Magnus Nilsson om mottagandet av Elise Karlssons Klass”, Ord och Bild, 2017–10–09. http://www.tidskriftenordobild.se/ordoblogg/category/kritik-vart-tog-klassperspektivet-vgen-magnus-nilsson-om-mottagandet-av-elise-karlssons-klass.
Nilsson, Magnus. ”Precarity and Class Consciousness in Contemporary Swedish Working-Class Literature”, Humanities, vol. 12 (2023:28), 1–12. https://doi.org/10.3390/h12020028.
Shakespeare, William. En midsommarnattsdröm. Göran O. Eriksson, övers. Stockholm: Ordfront, 2003.
Sivefors, Per. ”Alienating Hamlet: Precarious Work in Jenny Andreasson’s Teatern”. Critical Survey, vol. 35 (2023:4), 41–57. https://doi.org/10.3167/cs.2023.350404.
Skeggs, Beverley. Att bli respektabel: Konstruktioner av klass och kön. Annika Persson, övers. Göteborg: Daidalos, 1999.
Standing, Guy. The Precariat: The New Dangerous Class. London: Bloomsbury, 2011.
Templeton, Joan. The Doll House Backlash: Criticism, Feminism, and Ibsen”. PMLA vol. 104 (1989:1), 28–40. https://doi.org/10.2307/462329.
Ullgren, Malin. ”Elise Karlssons roman ekar av saker som framkom kring Kulturprofilen”, Dagens Nyheter, 2021–09–15. https://www.dn.se/kultur/elise-karlssons-roman-ekar-av-saker-som-framkom-kring-kulturprofilen/.
Zuboff, Shoshanna. The Age of Surveillance Capitalism: The Fight for the Future at the New Fron¬tier of Power. London: Profile Books, 2019.
Publicerad
Referera så här
Licens
Copyright (c) 2024 Per Sivefors
Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.
Författaren/författarna behåller copyright till verket