Vol 51 Nr 3-4 (2021): Jubileumsnummer

För 50 år sedan grundades Tidskrift för litteraturvetenskap vid Lunds universitet och det firar vi nu med detta, om vi får säga det själva, storslagna jubileumsnummer. Det finns ingen anledning att redogöra för omständigheterna kring tidskriftens tillkomst i detalj här, eftersom dess första redaktör, Louise Vinge, redan gjort det. Det sker i den programförklaring med titeln ”Förutsättningar, föresatser och förväntningar” som hon publicerade i det första numret (1971:1) och som vi funnit det lämpligt att nu publicera igen. Vinge har även varit vänlig nog att i föreliggande nummer kommentera denna programförklaring och att skriva något om tidskriftens första tid. Hennes kommentar blir även en form av bokslut över den fysiska tidskriften och, avslutningsvis, en uppmaning till att bibehålla ett kritiskt utforskande förhållningssätt till de digitala publikationsformer som nu tar över inom vetenskapen.

Vinges texter inleder det första av de segment som jubileumsnumret är uppbyggt av, som vi valt att kalla för ”Igår”. Inte för att det nödvändigtvis behandlar överspelade saker, utan för att det tar upp och återaktualiserar några viktiga moment i TfL:s digra utgivningshistoria. Utöver Vinges text med kommentar finner man där artiklar, publicerade igen och för jubileet av respektive författare kommenterade, av Arne Melberg, Eva Hættner Aurelius, Thomas Götselius och avslutningsvis Lars Elleström, som lämnade oss alltför tidigt i vintras. I samma segment finner man också en reflektion om tillkomsten av temanumret SKEVT (2005:3) och dess eftermäle, skriven av Eva Heggestad, Maria Karlsson och Anna Williams, som var gästredaktörer för numret.

Nästa del har fått den följdriktiga rubriken ”Idag” och under den samlar vi ett antal nyskrivna vetenskapliga artiklar. Där skriver Daniel Möller om en ärekränkande gravdikt av Brynolph Hallborg, Roland Lysell om Hedda Gabler och Lovisa Andén om svenska vittnesskildringar från Sovjetkarelen. Johanna Lindbo skriver om relationen mellan människan och det mer-än-mänskliga i Stig Dagermans och Mare Kandres prosa, Niclas Johansson om dialektiken mellan ett appolliniskt och ett dionysiskt konstideal hos Inger Edelfeldt medan Amelie Björck tecknar en teoretisk bakgrund till zoopoetiken. Det är glädjande att Per Erik Ljung, som var med vid tidskriftens start och sedan som biträdande redaktör för årgångarna 1972 och 1973, också är representerad i jubileumsnumret. ”Idag”-delen avslutas med hans recensionsessä av Natur & Kulturs litteraturhistoria (2021).

Det därpå följande segmentet går under rubriken ”Imorgon”. Det hör till ett jubileumsår att inte enbart blicka bakåt, utan även framåt. Det är naturligtvis svårt att sia om litteraturvetenskapens framtid, det vill säga den framtid som TfL kommer att verka i; däremot är det möjligt att utreda vad litteraturvetenskapen skulle kunna bli utifrån en specifik förståelse av de kunskaper och teoretiska och praktiska verktyg som den besitter idag. En studie i denna riktning finner man i Torsten Petterssons artikel, som inleder segmentet. Den följs av ett ingående samtal om digital humaniora mellan Karl Berglund, Oscar Jansson och Lina Rahm. Delen avslutas sedan med en novell, ett stycke humanistisk sci-fi, som Jerry Määttä med litterär finess varit vänlig att författa med anledning av jubileet.

I förra numret introducerade vi ett segment under rubriken ”Internationellt”, som kommer att löpa vidare under den tid som redaktionen är förlagd till Lund (2021–2022). Först ut att presentera verksamheten vid sina respektive lärosäten är Massimo Ciaravolo (Venedig) och Stefanie von Schnurbein (Berlin). Deras bidrag visar, bland mycket annat, på det stora akademiska intresse som den svenska litteraturen och kulturen väcker utomlands och understryker därmed även, i förlängningen, den internationella relevansen av det som vi sysslar med i svensk litteraturvetenskap.

Numret avslutas med en recensionsdel med en stark laguppställning, både när det kommer till recenserade verk och recensenter.

Det har blivit påtagligt, under arbetet med detta nummer, hur uppskattad TfL är inom det litteraturvetenskapliga forskarsamfundet. Engagemanget för jubileumsnumret har varit stort; ingen tillfrågad har tackat nej till att delta och många har på eget initiativ valt att sända in texter. Vi riktar ett stort tack till alla som har bidragit med sin tid och sina tankar för att åstadkomma detta nummer. Det speglar något av det TfL är och har varit och belyser de viktiga funktioner som tidskriften fyllt och fortsätter att fylla när vi nu siktar mot 100-årsjubileet!