Digital humaniora, datorisering och litteraturvetenskap i en digitaliserad värld

Karl  Berglund; Oscar  Jansson; Lina  Rahm

doi:10.54797/tfl.v51i3-4.2107

Författare

Karl Berglund Uppsala universitet
Oscar Jansson Lunds universitet
Lina Rahm KTH

DOI:

https://doi.org/10.54797/tfl.v51i3-4.2107

Abstract

De senaste decennierna har ”digital humaniora” nämnts i otaliga sammanhang och kommit att påverka litteraturvetenskaplig utbildning och forskning – trots att begreppets innebörd alltjämt är omdebatterad. Är det en ny disciplin eller specialisering av forskning och undervisning som redan bedrivs? På vilka sätt hänger digital humaniora ihop med samhällets och universitetens datorisering? Är det ett svar på hur litteraturen kan förstås i en digitaliserad värld, eller en fingervisning om litteraturvetenskapens framtid? För att reda i begreppen bjöd TFL-redaktionen in till ett panelsamtal via videolänk, av och med Karl Berglund (Uppsala universitet), Oscar Jansson (Lunds universitet) och Lina Rahm (KTH).

Nedladdningar

Nedladdningsdata är inte tillgängliga än.

Författarbiografier

Karl Berglund, Uppsala universitet

Fil. dr, är forskare i litteraturvetenskap och forskningskoordinator vid Centrum för digital humaniora Uppsala (CDHU), bägge vid Uppsala universitet. Han är också grundare och koordinator för Uppsala Computational Literary Studies Group (UCOL). Hans avhandling undersöker den svenska deckarvågen under 2000-talet utifrån flera stora material. Sedan disputationen 2017 har han främst engagerat sig i digitala metoder för litteraturforskning. Hans egen forskning ligger i gränslandet mellan litteratursociologi och fjärrläsning, för närvarande som forskningsledare för “Patterns of Popularity”, finansierat av VR 2020–2023, där han tillsammans med datorlingvisten Mats Dahllöf undersöker mönster för hur samtida bästsäljare är skrivna och konsumeras.

Oscar Jansson, Lunds universitet

Forskare i litteraturvetenskap vid Lunds universitet. Hans avhandling, Mönster i grönt: Graham Greene och 1900-talslitteraturens villkor (Ellerströms 2021), undersökte den internationella receptionen av Graham Greenes författarskap och tilldelades Vetenskapssocietetens i Lunds avhandlingspris 2021. Oscar är redaktör för The Geschlecht Complex (Bloomsbury 2022), som utforskar genus, genreteori och oöver-sättbarhet, och har skrivit artiklar om J.L. Runebergs nationalromantik och ekokritisk affekt i The Last of Us. Han avslutar under 2022 ett projekt om Kristina Sandbergs författarskap och konsekrationsmekanismer på den samtida svenska bokmarknaden.

Lina Rahm, KTH

Biträdande lektor i medie- och miljöhistoria, med inriktning mot artificiell intelligens och autonoma system vid avdelningen för historiska studier av teknik, vetenskap och miljö (KTH), lektoratet är en del av WASP-HS. Hennes nuvarande forskningsprojekt handlar om pedagogiska och epistemiska föreställningar om AI, big data, och automatisering som kommer till uttryck i utbildnings- och teknikpolicies på olika nivåer. Lina är intresserad av frågor om makt i överlappningen mellan utbildning och digitala teknologier. Detta innefattar intressen av exempelvis; teknofeminism, datorhistoria, och utbildningspolitisk styrning.