Emilie de Geer, kvinnors bildning och läsningens materialitet
DOI:
https://doi.org/10.54797/tfl.v53i2-3.16633Nyckelord:
läspraktiker, Emilie de Geer, herrgårdsbibliotek, kvinnors läsning, upplysningstid, läsningens materialitet, läskulturerAbstract
Emilie de Geer, Women’s Education, and the Materiality of Reading
This article aims to study the reading practices of the Swedish noblewoman Emilie de Geer (1782–1828) of Löfstad Castle, in relation to her intellectual and political interests. The Enlightenment and events such as the French Revolution ignited new political ideas, increased the number of female authors, and gave grounds for discussions on the effect of women reading literature. Hence, women’s reading practice “is the most important arena in which to judge their contributions to social change” (Diaconoff, 2005).
All Löfstad women, such as Hedvig Catharina von Fersen (born De la Gardie, 1732–1800), Sophie Piper (born von Fersen, 1757–1816), and Emelie De Geer had close connections to both Swedish and European royal and noble families – the very elite in terms of both culture and politics. The library of Löfstad has never been studied in depth, especially not through questions of gender, women’s reading and writing as a space to cultivate ideas on politics, women’s worth and agency within the social and cultural sphere they inhabited. Thus, this article will contribute to the broad fields of cultural and literary history, shedding new light on Swedish women’s reading practices, intellectual ideas, and political debate during the Enlightenment.
Nedladdningar
Referenser
Berg, Anna-Lena. Jacquette Gyldenstolpe. Romantik och tragik i skuggan av tronen. Stockholm: Santérus Förlag, 2022.
Chartier, Roger. Böckernas ordning. Läsare, författare och bibliotek i Europa mellan 1300-tal och 1700-tal. Jan Stolpe övers. Göteborg: Anamma, 1995.
Diaconoff, Suellen. Through the Reading Glass. Women, Books, and Sex in the French Enlightenment. New York: State University of New York Press, 2005. DOI: https://doi.org/10.1353/book4934
Frykenstedt, Holger. Jean Jacques och Aurora Taube de Geer af Finspång och deras värld. Svenska Humanistiska Förbundets skriftserie 98–99. Stockholm: Svenska Humanistiska Förbundet, 1987.
Genlis, Stéphanie Félicité de. Adèle et Théodore ou Lettres sur l'éducation. Contenant tous les principes relatifs aux trois différens plans d'éducation des princes et des jeunes personnes & des hommes. 3 vol. Neuchatel: Favre et Comp., 1785.
Green, Karen. A History of Women’s Political Thought in Europe, 1700–1800. Cambridge: Cambridge University Press, 2014. DOI: https://doi.org/10.1017/CBO9781316084496
Hellsing, My. Hovpolitik. Hedvig Elisabeth Charlotte som politisk aktör vid det gustavianska hovet. Diss. Örebro Studies in History nr. 14, Örebro: Örebro universitet, 2013.
Holmquist, Ingrid. Salongens värld. Om text och kön i romantikens salongskultur. Eslöv: Brutus Östlings Bokförlag Symposion, 2000.
Jackson, H. J. Romantic Readers. The Evidence of Marginalia. New Haven: Yale University Press, 2005. DOI: https://doi.org/10.12987/yale/9780300107852.001.0001
Knox, Vicesimus. ”On Female Literature”. I Essays Moral and Literary, 3 vol. Basel: James Decker, 1800.
Kullberg, Christina. ”Litteraturens genealogi. Om litteraturbegreppet hos Jacques Rancière”. Tidskrift för litteraturvetenskap, vol. 37 (2007:1–2), 75–84. DOI: https://doi.org/10.54797/tfl.v37i1-2.12487
Lambert, Anne-Thérèse de Marguenat de Courcelles. Réflexions Nouvelles sur les Femmes, et Lettres sur la véritable éducation. London: J. P. Coderc, 1732.
Nordenfalk, Erland. Museet Löfstad slott. Ett stort svenskt herrgårdshem under tre århundraden. Stockholm: Norstedt, 1967.
Orgel, Stephen. The Reader in the Book. A Study of Spaces and Traces. Oxford: Oxford University Press, 2015.
Parland-von Essen, Jessica. Behagets betydelser. Döttrarnas edukation i det sena 1700-talets adelskultur. Möklinta: Gidlunds förlag, 2005.
Plagnol-Diéval, Marie-Emmanuelle. ”The Visual and Textual Portraits of Mme de Genlis: The Gouverneur, Educator, and Author of the Mémoires”. Kristen Gehrman övers. I Portraits and Poses. Female Intellectual Authority, Agency and Authorship in Early Modern Europe. Red. Beatrijs Vanacker and Lieke van Deinsen, 93–112. Leuven: Leuven University Press, 2022. DOI: https://doi.org/10.2307/j.ctv2gmhh99.7
Planck, Brita. Förnuft eller känsla. Adel, kärlek och äktenskap. Stockholm: Appell Förlag, 2018.
Richardson, Samuel. Clarissa; or, the history of a young lady. 8 vols. London: printed for J.F. and C. Rivington, T. Davies, B. Law, T. Cadell, G. Robinson, [and 9 others in London], 1785.
Riksarkivet, Svenskt biografiskt lexikon. ”H Axel Fersen, von”. Hämtad 2024–01–18. https://sok.riksarkivet.se/sbl/mobil/Artikel/15292.
Rimm, Anna-Maria. ”Böckernas vägar: den svenska bokhandelns import av utländska böcker 1750–1800”. Sjuttonhundratal, vol. 8 (2011), 139–155. DOI: https://doi.org/10.7557/4.2398
Rosenblatt, Louise. Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa. Sven-Erik Torhell övers. Lund: Studentlitteratur, 2002.
Roulston, Chris. Narrating Marriage in Eighteenth-Century England and France. Abingdon, Oxfordshire: Routledge, 2010.
Silfverstolpe, Malla Montgomery. Memoarer, red. Malla Grandisson. 4 vols. Stockholm: Albert Bonniers Boktryckeri, 1908–1920.
Skogh, Lisa. Material Worlds. Queen Hedwig Eleonora as Collector and Patron of the Arts. Diss. Bidrag till Kungl. Vetenskapsakademiens historia 44. Stockholm: Kungl. Vetenskapsakademien. Centrum för vetenskapshistoria, 2013.
Williams, Abigail. The Social Life of Books. Reading Together in the Eighteenth-Century Home. New Haven: Yale University Press, 2017. DOI: https://doi.org/10.12987/yale/9780300208290.001.0001
Wolff, Charlotta. Vänskap och makt. Den svenska politiska eliten och upplysningstidens Frankrike. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland, 2005.
Öhrberg, Ann. Vittra fruntimmer. Författarroll och retorik hos frihetstidens kvinnliga författare. Diss. Hedemora: Gidlunds förlag, 2001.
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Kategorier
Licens
Copyright (c) 2024 Johanna Vernqvist
Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.
Författaren/författarna behåller copyright till verket